Jag forskar om att hantera tiden. Det väcker ofta igenkänning från omgivningen med olika typer av associationer: att vara mer produktiv på arbetet, optimera sitt arbetsflöde, svara snabbare på e-post. Och kanske mellan raderna – nå en större framgång i livet. Att hantera sin tid handlar om mer än att pressa in fler aktiviteter i kalendern. Det är en grundsten som skapar struktur och rutiner som gör det möjligt att få vardagens aktiviteter att fungera.

Tid är oerhört fascinerande och går att belysa från många olika vetenskapliga perspektiv. Vår forskning visar att en förbättrad förmåga att hantera sin tid bidrar till en ökad tilltro till sina egna förmågor och bättre kontroll på dagen. Dessutom bidrar en förbättrad tidshantering till att vi är mer nöjda med de aktiviteter vi gör i vardagen.

Det är vanligt att personer med exempelvis ADHD och autism beskriver stora utmaningar kring att hantera tid i vardagen vilket kan ge problem, missförstånd och stress som ofta skulle kunna förebyggas. Tidsblindhet, eller tidsnärsynthet är ord som ibland används för att beskriva det personer med ADHD kan uppleva. Att tiden i nuet är tydlig, medan tid och aktiviteter som ska ske längre fram är otydliga och svåra att se. Dessutom verkar den inre klockan ticka snabbare hos personer med ADHD vilket gör det svårt att planera tiden framåt. Det kan kännas omöjligt att planera grejer, organisera hemmet och ha ordning och samtidigt hålla kvar lagom energi under hela dagen.

Ett specifikt livsområde där tidshantering är viktigt är föräldraskapet som är aktuellt för majoriteten av världens vuxna individer Att vara förälder innebär att hantera vardagens logistik, rutiner kring läggning och måltider och att få ihop de aktiviteter som ska hinnas med under veckan, både för sig själv och barnen. För föräldrar som har svårigheter med tidshantering kan därmed föräldraskapet bli ett svårt pussel att få ihop. Det är utmanande, men det finns hopp.

Vår forskning visar en tydlig positiv påverkan på föräldraskapet när förmågan att hantera tid ökar. Vuxna i vår studie som var föräldrar beskrev ett mer aktivt föräldraskap och bättre förutsägbarhet i vardagen för hela familjen. När tiden blev tydlig och visualiserades var det lättare att få överblick och det blev färre missförstånd och konflikter vilket bidrog till bättre relationer både inom och utanför familjen. Samtidigt blev historiken i kalendern en påminnelse om vad man faktiskt gjort och hunnit med, och inte bara fokus på det man inte gjort. Det mest intressanta var att det som bidrog till denna stärkta föräldratilltro inte var en kurs i föräldraskap. Utan en kurs i att hantera och planera sin tid!

Svårigheten att hantera tid, organisera och planera för personer med ADHD eller autism hänger ofta med under livet på olika sätt. Därför behöver det finnas medvetenhet kring tidens betydelse i olika perioder av livet. Dels inom vård och inom skolan där stöd till elever är avgörande för många barn. Men framför allt vid övergångar; som från tonåring till ung vuxen och när man blir förälder. Ett tidigt stöd till unga vuxna som blir föräldrar skulle troligtvis kunna förebygga föräldrastress som kan uppstå.

En ökad medvetenhet kring tidens betydelse i samhället kan underlätta livet för många omkring oss, oavsett om vi är kollegor, arbetsgivare eller möts genom en idrottsförening. Att bygga in tydlighet, digitala kallelser, påminnelser om deadlines och instruktioner kring vad och när det ska utföras, kan ge mindre stress, en känsla av kontroll och möjliggöra för fler att vara med.

Vi kan hjälpa både oss själva och andra att hantera vardagen och göra livet lite lättare. Att prioritera och planera tid för återhämtning och njuta av tiden nu, kan göra att energin räcker längre och att det också är lättare att se tiden tydligare längre fram – och våga sätta nya mål. Det har både vuxna och barn glädje av.