Samtidigt som debatten och konkreta lagförslag fokuserar på brott och straff, finns det andra delar av juridiken som också påverkar barn som begår brott. Men som inte alls fått lika stor uppmärksamhet – och där reglerna ser lite annorlunda ut.

Vad som nästan inte alls pratas om är att det finns ett relativt strängt ansvar för barn – i civilrätten. Enkelt sagt handlar civilrätt om relationen mellan privatpersoner, exempelvis mellan två företag eller mellan två individer som har en juridisk tvist. Ett område inom civilrätten är skadeståndsrätten, och här finns särskilda regler om skadestånd när barn orsakat en skada, exempelvis på grund av brott. Också när barn begår brott. I slutet av april kom en dom från Högsta domstolen som handlade om barns skadestånd när de begått brott.

Det finns en speciell regel i lagen som säger att barn som orsakat en skada ska betala skadestånd ”i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till hans eller hennes ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.” Läst bokstavligen gäller regeln långt innan ett barn blivit straffmyndig, det vill säga fyllt 15 år.

En allmän utgångspunkt är också att barnets ålder ska vägas in. Ju yngre barnet är, desto större brist på insikt och mognad finns. Och tvärtom: ju äldre barnet är, desto mer liknar skadeståndsansvaret en fullt ut vuxen person. Som lagen är skriven handlar det om att domstolen ska göra en helhetsbedömning av vad som är rimligt att ett skadeståndsskyldigt barn ska betala.

En anledning att frågan om skadestånd på grund av brott kommit upp, är en konsekvens av de många lagändringarna på straffrättens område. Lite förenklat har fler barn kommit att dömas för allvarligare brott. Tillsammans med andra lagändringar, har det lett till att fler barn – också de som så att säga deltagit på ett oväsentligt sätt – blivit skadeståndsskyldiga för stora belopp. Exempelvis gör det att barn i dag kan få betydande skulder, som kan hänga med in i vuxen ålder. Det är troligen ett av skälen till att Högsta domstolen nu tog upp frågan: Vad är egentligen rimligt att ett barn ska betala i skadestånd på grund av brott?

Högsta domstolen tog upp två fall. Det ena fallet handlade om en 14-åring, där domstolen genom en bevistalan, kom fram till att han begått mordförsök vid sex tillfällen. Det kom fram att 14-åringen hade utnyttjats av andra då han, mot ersättning, genomförde mordförsöken. Tingsrätten tyckte att 14-åringen skulle betala skadestånd om 1,3 miljoner kronor, men hovrätten tyckte att det var alldeles för högt och satte ned skadeståndet till hälften. Hovrätten tyckte att ett alltför högt skadestånd skulle försvåra möjligheterna för 14-åringen att återanpassas till samhället och att han utnyttjats som ett brottsverktyg av andra och att målsägandena förväntas få brottsskadeersättning. Dessutom hade 14-åringen, i ett annat fall, blivit dömd att betala 220 000 kronor i skadestånd.

Det andra fallet handlade om en 15-åring och en 16-åring som trängt sig in i en skola, tätt igen vaskarna i ett klassrum, förstört flera datorer och sedan satt på vattenkranar som resulterade i omfattande vattenskador. De dömdes för olaga intrång och grov skadegörelse. Tingsrätten tyckte att var och en av dem skulle betala 70 000 kronor i skadestånd, medan hovrätten höjde skadeståndet till 230 000 kronor var.

Avgörande för utgången i Högsta domstolen i de två fallen blev resonemang om barnens återanpassning till samhället, det vill säga att ett för stort skadestånd skulle få negativa konsekvenser för deras förmåga att som vuxna återanpassas till samhället. Skulden kan, lite förenklat, inte vara för stor in i vuxenlivet samtidigt som hänsyn ska tas till andra faktorer. Gällande 14-åringen lyfte domstolen, vid sidan av återanpassning, att en dömd gärningsperson fått fullt skadeståndsansvar, att målsäganden skulle få brottsskadeersättning och att 14-åringen blivit dömd till skadestånd i ett annat fall. Domstolen tog också hänsyn till att 14-åringen blivit utnyttjad av en annan vuxen för att begå mordförsöken. Högsta domstolen höll därför med hovrätten om att skadeståndet skulle halveras.