Politik handlar om avvägningar och prioriteringar. På samma sätt skulle man kunna fråga sig vilken förändring av kosten som på individnivå gör mest nytta för vår hälsa. Den frågan är central i veckans krönika. Och det finns faktiskt ett svar som de flesta forskare inom mat och hälsa är överens om är: Att öka intaget av kostfiber!

Det finns massor av forskning och vetenskap som stödjer att ökat intag av kostfiber förbättrar vår tarmflora, tarmhälsa och ämnesomsättning, samt minskar risken för olika cancerformer och tarmfickor. Troligtvis gynnas även vår mentala hälsa av ett ökat fiberintag. 

Så varför är kostfiber viktigt för vår hälsa? Lite förenklat kan man säga att kostfibrerna har tre sorters hälsoeffekter. Den första är att de flesta fibrer suger upp vätska i tarmen, vilket förbättrar tarminnehållets konsistens och dess passage genom tarmen. På det viset förbättrar fibrer förstoppningssymptom. 

Den andra hälsoeffekten är ett resultat av att fibrerna bryts ner av tarmbakterierna till substanser som i sig gynnar vår hälsa. Ett exempel är produktion av vissa fettsyror som är viktiga för våra tarmbakterier och vår tarmhälsa. De förebygger cancer och har också viktiga funktioner för resten av kroppen. Sannolikt har fettsyrorna även positiva effekter på vår hjärna och mentala hälsa. 

Det spelar också roll vilken sorts kostfibrer vi äter – och vilka bakterier som finns i tarmen. Vi bedriver mycket forskning kring detta här på Örebro universitet och vår kunskap har ökat enormt de senaste tjugo åren. 

Den tredje hälsoeffekten är något som hittills inte har varit så välkänt inom forskarvärlden, men där Örebro universitet ligger i forskningsfronten. När bakterierna bryter ner vissa fibrer till små specifika molekyler så känner tarmslemhinnan av dem och sätter igång processer som bland annat gynnar tarmens immunsystem. Man kan likna det vid en speciell nyckel som öppnar ett lås och aktiverar immunsystemet. 

Tarmens immunsystem är så klart viktigt för tarmhälsan, men eftersom tarmen är kroppens största immunologiska organ påverkar det faktiskt hela kroppen. Vi uppskattar att minst 70 procent av kroppens immunceller finns i tarmen. Vår tidigare forskning visar till exempel att ett specifikt probiotiskt kosttillskott ökade kroppens produktion av antikroppar efter covidvaccination. Bakterierna i kosttillskottet aktiverar immunsystemet på samma sätt som nedbrytningsprodukter av kostfiber. 

En viktig anledning är att många människor upplever uppblåsthet och obehag när de äter mycket fibrer. Det är ännu värre om man har en känslig mage som till exempel de som drabbas av IBS-symtom (Irritable Bowel Syndrome). Nedbrytning av kostfibrer i tjocktarmen leder inte enbart till produktion av hälsosamma substanser utan tyvärr också till produktion av gaser. 

Vissa livsmedel är ökända för att kunna ge upphov till uppblåsthet, men det finns stora skillnader mellan människor. Det beror alltså inte bara på vad du äter, utan också på hur dina bakterier bryter ner maten i tarmen. Just nu pågår ett stort EU-projekt där vi försöker ta reda på hur detta hänger ihop. Förhoppningen är att vi i framtiden ska kunna ge individuella rekommendationer om vilka kostfibrer och livsmedel som är bra för din hälsa och samtidigt inte ställer till med besvär. 

Vi utvecklar en ny teknik med analys av utandningsluft för att ersätta avföringsprover som just nu är standard för att studera den individuella sammansättningen av tarmbakterierna. Vi ser en framtid där du tar ett utandningsprov vid två eller tre tillfällen, skickar dem till ett laboratorium och får sedan en individuell kostrekommendation. 

Jag började krönikan med en till synes enkel fråga. Men det behövs mycket forskning för att besvara även enkla frågor!