Turism i utsatta områden kan bidra till nya möten och ge en mer nyanserad bild av platser som länge förknippats med kriminalitet och sociala problem. Men om turismen ska bidra med något positivt måste invånarna vara med och bestämma, visar forskning från Lunds universitet.

Internationellt har fenomenet ”slumturism” länge diskuterats. Sådan kan i sämsta fall leda till att de boende betraktas som sevärdheter och att besökarna slussas genom områden som säljs in som exotiska eller farliga.

I bästa fall dock, när det går rätt till, kan invånarna själva äga berättelsen och visa upp sitt område på sina villkor.

Men finns sådan här turism i Sverige? Ja, fast de traditionella turistorganisationerna är ofta ganska frånvarande, enligt Ola Thufvesson, lektor vid institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet.

– I stället drivs många initiativ av kulturförvaltningar, fritidsverksamheter, lokala verksamheter eller enskilda eldsjälar. Vi har intressanta exempel på hur ungdomar från området fungerar som guider. Andra bra satsningar är sådant som uppskattas av både boende och besökare. Det kan vara konstvandringar, matupplevelser, temalekplatser och lokala festivaler.

I en rapport har forskare vid Lunds universitet undersökt just turism i utsatta områden i Sverige. Områdena präglas ofta av fysisk och social isolering och de förknippas främst med kriminalitet, otrygghet och sociala problem.

Forskarna menar att besökare utifrån kan bidra till att nyansera bilden av områdena och synliggöra de resurser, verksamheter och berättelser som redan finns där. När människor från andra delar av staden hittar dit skapas nya möten och en större förståelse av verkligheten bortom rubrikerna.

Problemet är att väldigt få människor utifrån faktiskt besöker dessa platser.

– Vi menar inte att turism löser strukturella problem men man kan komplettera en stigmatiserande problembild med andra berättelser. Traditionellt söker sig turister till stadskärnor, naturdestinationer och etablerade besöksmål. Läget spelar stor roll om en turistsatsning ska lyckas. Utsatta områden som ligger integrerade i stadsväven har generellt bättre förutsättningar att locka besökare än områden som är geografiskt isolerade bakom trafikleder eller långt från stadskärnan, säger Cecilia Cassinger, docent vid Institutionen för kommunikation på Lunds universitet.

Forskarna tycker att besöksnäringen är intressant eftersom den vet hur man skapar positiva berättelser kring platser.

– Vår studie pekar mot att den kompetensen kan vara relevant även i arbetet med social hållbarhet, stadsutveckling och att motverka territoriell stigmatisering. Vi tror att besöksnäringens kompetens skulle kunna användas betydligt mer i det här arbetet, säger Ola Thufvesson.

Vad tycker invånarna om det här?

– De boende vi har pratat med uppskattar ofta initiativ som bidrar till en mer nyanserad bild av området. Efter decennier av negativa rubriker finns en önskan att också få visa upp sådant som fungerar, vardagslivet och det lokala engagemanget, säger Cecilia Cassinger.

Denna text är en bearbetning av en artikel som först var publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet.

Utkantens attraktivitet – en studie om besöksnäringens förutsättningar i utsatta områden, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF).