Tusentals människor med psykisk ohälsa i Jämtland lever med konsekvenserna av ett skyddsnät som inte räcker till. När de ekonomiska trygghetssystemen urholkas pressas människor djupare ner i fattigdom och längre bort från arbetslivet. Därför kräver NSPH, RSMH och Mind politiska reformer för ökad ekonomisk trygghet.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

I Jämtland står ovanligt många utanför arbetslivet på grund av sjukdom. Enligt Försäkringskassan lever nära 3 600 personer i länet på sjuk- eller aktivitetsersättning, drygt en femtedel fler än om Jämtland låg på riksnivå. Kvinnor i länet är dessutom sjukskrivna oftare än kvinnor i resten av landet. Bakom mycket av detta ligger psykisk ohälsa, då psykiatriska diagnoser är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige.

Sambandet mellan ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa är välkänt, går åt båda håll och är en stark riskfaktor för självmord. Socialstyrelsens statistik visar att personer som får ekonomiskt bistånd, det vill säga lever med mycket knapp ekonomi, löper en kraftigt förhöjd risk för självmord jämfört med övriga befolkningen. Jämtland är samtidigt det län som har högst självmordstal i Sverige.

Hur det ser ut i vardagen framgår av Riksförbundet för Social och Mental Hälsas (RSMH:s) rapport Mat eller medicin. Nästan hälften av medlemmarna har inte haft råd att köpa mat, och var tredje har avstått från nödvändiga läkemedel av ekonomiska skäl. Mind vittnar om samma sak: ekonomiska problem tas upp i vart fjärde samtal till deras självmordslinje.

Ändå behandlas psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet ofta som separata frågor i politiken, trots att de i människors vardag inte går att skilja åt. Oron över hyran, elräkningen eller nästa matinköp kan vara det som gör en svår situation ohållbar.

Under lång tid har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats. En granskning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar att sjukersättningen successivt tappat sin roll som inkomstskydd, samtidigt som kostnaderna för mat, boende och andra nödvändigheter ökat kraftigt. Det gör det svårare för långvarigt sjuka att klara vardagen och återgå till arbete eller studier.

Att ekonomisk otrygghet och psykisk ohälsa förstärker varandra råder det ingen tvekan om, och det krävs politiska beslut på både regional och nationell nivå. För Region Jämtland Härjedalen, Östersund och länets övriga kommuner handlar det bland annat om att se ekonomisk utsatthet som en viktig del av arbetet för psykisk hälsa och för att förebygga självmord. Nationellt har vi samlat våra krav till regering och riksdag i kampanjen Att må dåligt ska inte kosta allt: att sjuk- och aktivitetsersättningen och det ekonomiska biståndet höjs och indexeras efter löneutvecklingen, och att en oberoende utredning tillsätts om hur trygghetssystemens förändringar påverkat personer med psykisk ohälsa.

Vi uppmanar Jämtlands politiker att ställa sig bakom kraven och bidra till att frågan lyfts nationellt. Ytterst handlar det om att samhället finns där när livet är som svårast.

Conny Allaskog, ordförande Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH)

Rickard Bracken, generalsekreterare Mind

Kristina Båth Sågänger, ordförande Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Mona-Lisa Norrman, ordförande NSPH Jämtland Härjedalen