En ny väg ska lösa gamla problem. Men vad händer om stora delar av trafiken blir kvar, samtidigt som natur och värdefull jordbruksmark försvinner för alltid? Det är kärnfrågan när kommunstyrelsen den 12 oktober ska ta ställning till nya väg 77. Trots att kommunen själv pekar på betydande brister är man positiv till projektet.

Trafikproblemen längs väg 77 är välkända. Köer genom Rimbo, tung trafik och bristande säkerhet för gående och cyklister har länge påverkat både boende och trafikanter. Att något behöver göras är knappast någon nyhet. Frågan är om den föreslagna lösningen verkligen löser problemen.

Trafikverket vill bygga en ny väg mellan Eknäs och Ledinge för att avlasta befintliga väg 77 mellan Alhamra och Rösa, genom Rimbo och Finsta. Kommunen välkomnar ett snabbt genomförande, men varnar samtidigt i sitt eget yttrande för att stora trafikproblem kan bli kvar och att Trafikverkets prognoser har allvarliga brister.

Hur mycket trafik försvinner egentligen?

Kommunens trafikmätning från 2024 visar att 80 procent av trafiken öster om Rimbo och 70 procent väster om Rimbo är kortväga. Det handlar alltså till stor del om människor som reser mellan orter eller till platser längs den befintliga vägen. Eftersom den nya dragningen inte ger tillräckligt stora tidsvinster för många av dessa resor bedömer kommunen att betydande delar av trafiken riskerar att bli kvar. Siffrorna visar inte exakt hur många, men de väcker en avgörande fråga: hur mycket av dagens problem försvinner egentligen?

Kommunen varnar för fortsatta köer i Rimbo och kvarstående brister för gående och cyklister, även i Finsta och på landsbygden. På flera platser saknas säkra möjligheter att ta sig till busshållplatser, grannar och service. Man erbjuder därför medfinansiering till två cirkulationsplatser i Rimbo. Problemet är att dessa inte ingår i vägprojektet. Andra trafiksäkerhetsåtgärder mellan Rimbo och Rösa hänvisas till ett separat program för att inte försena den nya vägen.

Vi riskerar alltså att få en ny väg medan många av de gamla problemen kvarstår, utan säkrad finansiering eller tidplan för att åtgärda dem.

Har vi verkligen prövat alternativen?

De stora restidsvinsterna kopplas framför allt till den långväga trafiken. Men om målet är att minska genomfartstrafiken borde vi också undersöka möjligheten att leda tunga transporter via E18 och E4. Redan 2021 konstaterade Trafikverket att någon sådan analys inte hade gjorts. Ändå bedömdes alternativet som orealistiskt. Har en jämförande analys gjorts sedan dess?

Ett alternativ vore att pröva förbud mot tung genomfartstrafik, med undantag för transporter som har ärenden i området, kombinerat med förbättringar av den befintliga vägen. Kostnader, körsträckor, trafiksäkerhet och miljöpåverkan borde jämföras innan beslut fattas.

Ett landskap som aldrig blir detsamma

En ny väg innebär också bestående ingrepp i naturen. Kommunens egna underlag beskriver hur naturmiljöer delas upp och mark tas i anspråk. Även värdefulla kulturmiljöer och jordbruksmark av högsta klass påverkas.

Här riskerar kommunen att sälja smöret och tappa pengarna. Vi får en ny väg genom landskapet, men osäker nytta för dem som bor längs den gamla. Samtidigt kan kommunen behöva bidra med egna pengar för att lösa problem som vägbygget lämnar efter sig. Det handlar inte om att motsätta sig utveckling. Det handlar om att välja rätt lösning.

Våra kommunpolitiker är valda för att företräda invånarna, även gentemot Trafikverket. Innan kommunen ställer sig bakom projektet måste nyttan för hela sträckan Alhamra–Rösa klarläggas. Alternativen måste jämföras och kvarstående åtgärder få tydligt ansvar, finansiering och tidplan.

Om nyttan visar sig vara otillräcklig måste lösningen kunna omprövas.

För vad är egentligen poängen med en ny väg om vi får behålla de gamla problemen och samtidigt förlorar något vi aldrig kan få tillbaka?

Thomas Carlsson, Exploateringsrådgivare och oroad boende i Rimbo