Det är åter valår och frågan om sjukvård står högst på tapeten för förstagångsväljarna i Västernorrland.

Det kan ibland låta ifrån våra politiker som att vården inte har några pengar. I sitt valmanifest skriver bland annat Socialdemokraterna att “långa väntetider förvärras av att regionerna underfinansieras “. Men stämmer verkligen detta?

Enligt SCB så lägger Sverige hela 16% av våra offentliga utgifter på vården.

Detta trumfar med hästlängder, pengarna vi lägger på vårt försvar, grundskolan och hela rättsväsendet sammanlagt.

Vårdens problem är därför inte pengar. Problemet kan hittas i det faktum att vi har ett sjukvårdssystem som går tillbaka till år 1862.

Innan du nu surt börjar skriva en arg Facebookkommentar så vill jag att du försöker sätta Sveriges sjukvård i ett större perspektiv.

Svaret är nej.

En seriös politiker som på riktigt vill ge Sverige en bättre sjukvård måste därför inse att sjukvården behöver effektivisering och systemförändring, före en ny bunta pengar.

KDU har en enkel lösning, lägg ner de föråldrade regionerna och ge staten det fulla ansvaret över vården.

I dag ansvarar 21 regioner för att organisera vården.

Det innebär 21 olika sätt att styra sjukvården, stora administrativa kostnader och skillnader i vilken vård du får beroende på var du bor. Ett statligt huvudmannaskap skulle skapa en mer jämlik vård med bättre samordning och göra att resurser kan användas där de gör störst nytta – hos patienterna.

Detta är inte en oprövad idé.

Norge tog över ansvaret för sjukhusen genom en statlig reform 2002 och Danmark genomförde 2007 en omfattande sjukvårdsreform där staten fick en starkare roll. Erfarenheterna från våra nordiska grannländer visar att en mer nationell styrning bidrar till en bättre sammanhållning och kortade vårdköer.

Även i Sverige finns stöd för ett större statligt ansvar.

Coronakommissionen pekade efter pandemin på att den splittrade ansvarsfördelningen mellan stat, regioner och kommuner försvårade styrningen. Läkarförbundet har också länge efterfrågat ett statligt ansvar för vården.

Självklart kommer sjukvården även i framtiden att behöva resurser.

Men att fortsätta hälla in miljarder i ett system som inte fungerar är inte ansvarsfull politik. Vi kan inte lösa 2000-talets problem med 1800-talets system.

Svensk sjukvård behöver inte fler ursäkter – den behöver ett nytt system.

Patientens rätt till vård ska inte avgöras av postnummer eller regiongränser.

Därför behöver staten ta det fulla ansvaret för sjukvården och säkerställa att varje skattekrona går till bättre vård, inte till onödig administration.

Erik Gavell
Distriktsordförande Kristdemokratiska Ungdomsförbundet Västernorrland