Fackföreningar, jurister, människorättsorganisationer och myndigheterna själva har riktat kritik mot förslaget. Ingen verkar anse att den nya angiverilagen är en bra idé. ”Vi vägrar ange”-uppropet har fått stöd i flera yrkeskårer. Läkare och lärare var några av de grupper som stod enades i motståndet mot att behöva ange papperslösa. Till slut landade riksdagen i att sex myndigheter som ska omfattas av lagen.

Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten och Pensionsmyndigheten blir skyldiga att lämna uppgifter ur sina register till polisen om de misstänker att någon saknar tillstånd att vistas i Sverige. Myndigheternas personal blir dessutom skyldig att lämna det som kallas sidoinformation till polisen. Det handlar om information som personalen får kännedom om i arbetet med andra ärenden. I praktiken tvingas de frångå sina skyldigheter eller lämna empatin hemma.

I ETC Debatt publicerades nyligen en debattartikel av Trond Scholtens Pennan, en 12-årig barnrättsaktivist. Trond skriver om hur barn är de som kommer hamna i kläm och inte kommer få sina rättigheter tillgodosedda.

Han har rätt. Barn i de berörda familjerna kommer naturligtvis att drabbas negativt av den nya lagen. Det kommer att bli nästintill omöjligt att tillgodose rättigheterna för papperslösa barn, trots att barnkonventionen både är svensk lag och ska respekteras.

Vi har sett hur en angivarstat kan utvecklas i extrem riktning, även i modern tid. Det räcker att blicka över Atlanten mot Trumps USA. Med sin Gestapo-liknande migrationspolis, ICE, jagar USA papperslösa som om de vore judar under Hitlers tid. Folk anmäler anonymt att restauranger och butiker som ägs av personer som saknar laglig rätt att vistas i landet.

Man anmäler att grannens städhjälp är papperslös och kommer från Mexiko. Man griper till och med femåriga barn som bär kanindräkter. Det tog inte lång tid innan räderna blev alltmer aggressiva, godtyckliga och till sist dödliga. ICE har skjutit tio personer till döds bara i år. På deras så kallade återvändandecenter, som i praktiken liknar fängelser, har ännu fler dött på grund av bristande sjukvård och dåliga levnadsförhållanden. Även i Sverige planeras fler återvändandecenter, som redan fått stark kritik.

Det hävdas också att de viktigaste yrkena är undantagna från lagen. Men redan nu syns att det inte riktigt stämmer. Ett rättsfall visar att Karolinska universitetssjukhuset har behövt lämna ut uppgifter om en papperslös person så att polisen skulle kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det visar att papperslösa i praktiken inte är skonade från att bli angivna, trots att de ska kunna söka sjukvård på samma villkor som alla andra. Beslutet meddelades dessutom av Högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att det kan bli prejudicerande i liknande fall framöver. Även barnmorskor har en indirekt anmälningsplikt när födslar anmäls till Skatteverket. Om myndigheten då får kännedom om att en familj är papperslös, är den skyldig att anmäla det till polisen.

Konsekvensen kommer att bli ett växande skuggsamhälle, alltså just det som regeringen säger sig vilja komma till rätta med genom lagen. Papperslösa kommer inte längre att våga söka sjukvård, skicka sina barn till skolan eller ha någon kontakt med myndigheter. Det skapar ett större problem som blir mycket svårare att lösa. Det går dessutom emot de rättigheter som papperslösa ska ha i Sverige.