Obesitas (fetma) betecknas som en allvarlig sjukdom och barnfetman har ökat markant, inte minst i vår region. Jag vill argumentera för att detta framförallt är ett samhällsproblem, där starka marknadskrafter finns både för att sälja fetmaframkallande produkter och för att beteckna följderna av dem som ett kroniskt medicinskt tillstånd som behöver behandlas med livslång medicinering.

Vår genetik har inte förändrats under de decennier fetman ökat, men det har vårt samhälle. Maten idag är billig, kaloririk, snabb, lättillgänglig och väldigt god. Det främjar överkonsumtion med ökad fetma som följd, framförallt i samhällsgrupper med låg inkomst och utbildning.

När det gäller alkohol och rökning har det i Sverige varit en självklarhet att bekämpa bruket med samhällsåtgärder och ta kampen mot lobbyisterna. Skatt på tobak, förbud att röka på krogen och monopol på alkoholförsäljning är exempel på effektiva sätt att minska konsumtionen och därmed bättra folkhälsan. Dessa insatser har haft långt större effekt än vårdens insatser med motiverande samtal och läkemedel mot bruk och beroende, även om dessa också har en given och viktig plats i behandlingen för de som drabbas.

På Ica i Brunflo, nära hälsocentralen där jag jobbar, står skolbarn i kö vid klockan 08.00 på morgonen och ut kommer de med chokladkakor, energidrycker och glaserade munkar på extrapris. När vi köpte bilbarnstol på en butik i stan möttes vi på vägen ut av hyllmeter med godis.

På väg ut från mottagningen för barnfetma på Östersunds sjukhus passerar man Pressbyrån där det görs reklam för glass, godis och bullar och på busshållplatsen utanför görs reklam för friterade kycklingburgare. Ofta reklam med budskap som lockar barn och deras trötta föräldrar.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Samtidigt kräver man nu från högre instanser att vi i vården, framförallt primärvården, ska göra långt mer för att upptäcka och behandla fetma.

Sammanfattningsvis lägger vi våra barns hälsa i marknadskrafternas händer och förväntar oss att sjukvården ska lösa problemet med rigorösa program, som dessvärre har bristande effekt.

De goda intentionerna till trots; vården kommer inte lösa problemet med fetma. De pengar och mänskliga insatser som föreslås läggas på att vården ska upptäcka, förebygga och behandla fetma skulle göra långt mer nytta om de lades på samhällsåtgärder.

Jag vill se ett Sverige som främjar barns hälsa, med skatt på tomma kalorier, förbud mot reklam av onyttig mat och butiker som slutar sälja snask till barn under skoltid. Jag vill se ett Region Jämtland/Härjedalen som inte säljer, gör reklam för eller serverar skräpmat och som främjar aktiva transporter. Dessa är kloka och hållbara sätt att långsiktigt komma åt det växande problemet med övervikt och fetma i vår befolkning.

Christine Nyberg, distriktsläkare och kandidat regionfullmäktige, MP.