Problemen handlar inte om avstånden i sig utan om att rödgröna regeringar under lång tid inte tog ansvar för att underhålla infrastrukturen i takt med behoven. I ett län där varje väg är avgörande för arbete, företagande och transporter har konsekvenserna blivit särskilt tydliga.

Det är orättvist. Den som arbetar hårt och betalar skatt ska kunna förvänta sig vägar som fungerar och transporter som går att lita på.

Nu börjar det förändras. Den moderatledda regeringen prioriterar det som människor märker av i vardagen: att helt nolla underhållsskulden på vägarna och stärka infrastrukturen där behoven är som störst. I den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037 sätts underhållet först. Nationellt satsas 354 miljarder kronor på vägunderhåll och 30 miljarder kronor på enskild väghållning, något som är avgörande för Jämtlands landsbygd och skogsnäring.

Arbetet längs E45 mellan Rengsjön och Älvros fortsätter för bättre trafiksäkerhet och framkomlighet. Mittbanan fullföljs längs sträckan Östersund–Storlien för att stärka både persontrafik och godstransporter mot Norge. Samtidigt innebär den stärkta länsplanen mer resurser till vägar som människor använder varje dag. Det märks i vardagen. Restiderna blir kortare, vägarna säkrare och transporterna mer tillförlitliga. Företag får bättre möjligheter att växa och familjer får en tryggare vardag. Detta är en fungerande infrastruktur. Hårt arbetande människor i Jämtland ska kunna lita på att samhället fungerar och att skattepengarna stärker jobb och trygghet i länet.

Saila Quicklund (M) riksdagsledamot för Jämtlands län

Carl-Oscar Fransson (M) riksdagskandidat för Jämtland län

Johan Loock (M) oppositionsråd.