En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-10-25 14:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/ordbrak-och-geopolitiska-markeringar-bromsar-fns-miljotoppmote/

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

I en gigantisk kloss, inbäddad i en dalgång på ungefär 1 000 meters höjd över havet, försöker delegater från hela världen komma överens om hur arbetet med att hejda den snabba förlusten av jordens arter och livsmiljöer ska gå vidare.

FN:s miljötoppmöte COP17 äger rum i Armeniens största konferensanläggning, i huvudstaden Jerevan. Stämningen är livlig. Totalt beräknas omkring 15 000 personer delta.

– Det stora framsteget är att den här frågan verkligen har hamnat på kartan nu. Det är uppenbart att det finns ett stort engagemang hos länderna att vända förlusten av biologisk mångfald, säger Sveriges chefsförhandlare Charlotta Sörqvist när DN får tag på henne under en paus i förhandlingarna.

Men utgångsläget kunde vara bättre. Nyligen presenterades en global översyn av hur det går för länderna att nå de 23 målen i räddningsplanen – det globala ramverket för biologisk mångfald (GBF). Den visar att det finns stora gap som inte täcks av några åtgärder alls.

– Det är ganska tröga processer att förändra drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Jag tror att man behöver mer tid, säger Charlotta Sörqvist.

Ett av de konkreta mål som kan vara inom räckhåll är att skydda 30 procent av viktiga livsmiljöer på land. Men att nå samma siffra till havs ser mycket avlägset ut.

Och en av de allra viktigaste hemläxorna som länderna haft – att kartlägga statliga subventioner som går till miljöskadliga verksamheter – har nästan ingen gjort.

Enligt den internationella vetenskapspanelen IPBES rör det sig om cirka 2 400 miljarder dollar varje år, som enligt ländernas överenskommelse i ramverket ska styras över till metoder inom exempelvis jord- och skogsbruk som i stället gynnar biologisk mångfald.

Hittills har bara 5 procent av länderna påbörjat sådana planer.

Målet med det pågående toppmötet är att analysera den globala översynen och sedan ta ett gemensamt beslut om hur man ska kunna öka takten.

Men redan frågan om vilka ord som ska användas för att beskriva läget har blivit en knäckfråga. Många länder menar att ambitionsnivån måste höjas, medan exempelvis Ryssland och ett antal andra länder inte vill använda ordet ambition över huvud taget.

Det finns flera liknande exempel – och det kan tyckas som ovidkommande detaljer. Men tar tid från andra frågor. Flera bedömare tolkar det snarare som geopolitiska markeringar än en vilja att komma framåt i förhandlingarna.

– Naturen kan inte vänta. Om världen halkar efter i förhållande till målen måste vi höja ambitionerna, inte stryka ordet i våra dokument, säger Ukrainas chefsförhandlare Eduard Arustamian till DN.

– Det är extra tydligt för oss i Ukraina, där vi ser hur kriget förstör naturen varje dag som går, tillägger han.

Charlotta Sörqvist säger att hon trodde att det skulle gå lättare, med tanke på det engagemang som länderna uppvisade när det globala ramverket klubbades för fyra år sedan.

– Jag kan bli lite förvånad att det är så svårt att komma framåt i så pass många frågor. En förklaring kan vara att det politiska landskapet har förändrats i världen sedan vi enades om ramverket, säger Charlotta Sörqvist.

När frågan dök upp på en presskonferens svarade ordföranden för COP17, Armeniens miljöminister Hambardzum Matevosyan, att världen alltid har varit delad: