Reflektioner efter Ellevios informationsträff den 24 september på Kulturskolan i Nynäshamn.

Jag gick till mötet med en enkel fråga: Vad tänker Ellevio göra nu för att få stopp på de återkommande strömavbrotten?

Efter drygt en timmes presentationer fick vi många besked om framtida investeringar, nya stationer och hur elnätet ska utvecklas under kommande år. Däremot blev svaren betydligt mindre konkreta på den mest grundläggande frågan: hur de akuta problemen i de värst drabbade delarna av nätet faktiskt ska lösas här och nu. Det är där jag tycker att Ellevio fortfarande missar målet.

Mötet hade flera positiva inslag. Ellevio ska ha beröm för att man kom till Nynäshamn med ansvariga chefer och sakkunniga och mötte kunderna ansikte mot ansikte. Det är bättre än tystnad.

Det blev särskilt tydligt när avbrottsstatistiken presenterades. Ellevio visade ett genomsnitt för hela Nynäshamn, men ett sådant genomsnitt riskerar att dölja att problemen är koncentrerade till vissa delar av nätet. Om avbrotten främst gäller vissa ledningar måste de också analyseras och redovisas på den nivån.

I det underlag jag hade med mig till mötet finns 58 registrerade avbrottsposter. Av dessa kan 47 kopplas till orsaker som träd på ledning, kraftiga vindar eller ingen tydlig orsak hittad. Det motsvarar 81 procent. Det ger en annan bild än ett kommungenomsnitt.

Det mest intressanta under mötet var uppgifterna om felindikatorer, linjeagenter och fjärrstyrning. Det är just sådana åtgärder som kan ge verklig förbättring här och nu genom snabbare felsökning, kortare avbrottstider och effektivare hantering ute i nätet.

Ellevio gav också positiva besked om utökad röjning och om att vissa problematiska komponenter ska ersättas. Men det avgörande är var insatserna görs, när de ska vara klara och hur effekten ska följas upp.

Det kom också fram uppgifter om att entreprenörer sett riskträd men uppfattat att de saknat mandat att agera. Om det stämmer handlar problemet inte bara om vegetation utan också om organisation, kommunikation och ansvar.

Det jag framför allt saknar är därför en tydlig och mätbar handlingsplan för de närmaste månaderna: vilka sträckor som ska prioriteras, när åtgärderna ska vara på plats och hur resultaten ska redovisas öppet?

Ellevio behöver inte övertyga oss med fler presentationer. Förtroendet kommer tillbaka först när den löpande driften fungerar bättre i praktiken — genom röjda ledningsgator, snabbare felsökning, bättre kommunikation och kortare avbrott.

Lars Hammarstrand, Torö