Mycket av matsvinnet i dagligvaruhandeln kommer från frukt och grönt som är paketerade och säljs tillsammans i förpackningar. Det visar en rapport som också lyfter saker butiker kan göra för att minska svinnet.

Ett återkommande problem i matbutiker är att det räcker med att en frukt eller grönsak är skadad för att hela förpackningen ska behöva slängas. En rapport som forskare från bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram visar att förpackningar där till exempel tomater, potatis, bär och druvor är paketerade tillsammans står för så mycket som hälften av butikernas frukt- och grönsakssvinn.

Mätningar i utvalda butiker visar att svinn från frukt och grönt snabbt blir dyrt. I en liten butik motsvarade svinnet nästan 200 000 kr per år och klimatutsläpp på 6,6 ton koldioxid. Jordgubbar, sallad och potatis stod för de största svinnkostnaderna.

– Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Under tre års tid har forskare vid IVL och forskningsinstitutet RISE samarbetat med dagligvarubutiker för att se vilka åtgärder som kan sättas in för att ta vara på mer mat. Det handlar till exempel om att sälja varor till nedsatt pris, skapa svinnpåsar, sälja frukt och grönt i lösvikt efter sortering eller använda råvaror i butikens eget kök.

Resultaten visar att åtgärder kan minska mängden frukt och grönt som slängs. Svinnpåsar visade sig minska butikernas kostnader för svinnhantering med mer än 25 procent.

– Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi, säger Elvira Molin, matsvinnsexpert på IVL.

När frukt och grönt tas till vara i stället för att slängas minskar också användningen av resurser som vatten, energi och mark, vilket innebär minskad klimatpåverkan.

Rapporten visar att den här potentialen att minska svinnet inte tas till vara på fullt ut i dagsläget. Enligt forskarna beror det bland annat på osäkerheter kring hur regelverket ska tillämpas i praktiken, brist på gemensamma arbetssätt och att arbetet är väldigt personberoende.

En vanlig uppfattning är också att det är tidskrävande och kostar pengar att minska svinnet, vilket forskarna vill betona inte är fallet.

– Men fler detaljerade regler är inte lösningen. Det viktiga är att reglerna blir lättare att tolka och tillämpa i butikerna, särskilt vid brutna förpackningar och hur märkning och spårbarhet ska hanteras, säger Annelise de Jong.

Forskarna pekar också på behovet av bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, matkedjor och enskilda butiker för att minska matsvinnet. Åtgärder som förbättrad lagerstyrning, beställningsrutiner och ökad förståelse för hur förpackningar, hållbarhetsdatum och butiksmiljö påverkar hållbarheten är avgörande för att få effekt.

Separationsglädje – Åtgärder för att minska svinn från sampaketerade frukt- och grönsaker, Naturvårdsverket.