De värsta torkperioderna i östra Medelhavsområdet under forntiden uppstod när flera naturliga klimatcykler sammanföll. Det visar en studie som ger nya ledtrådar till bronsålderns samhällskollapser och framtidens risker i ett allt varmare klimat.

För omkring 3 200 år sedan drabbades flera stora kulturer i östra Medelhavsområdet, bland annat den mykenska och minoiska kulturen samt det hettitiska riket, av omfattande samhällskollapser. Svår torka har länge kopplats till perioden, men de bakomliggande klimatförändringarna har varit osäkra.

För att undersöka vad som hände har forskare vid Stockholms universitet använt en avancerad klimatmodell för att återskapa klimatutvecklingen i Medelhavsområdet under de senaste 8 000 åren.

Resultaten visar att regionen gradvis blev torrare under flera tusen år till följd av långsamma förändringar i jordens omloppsbana. Utöver denna långsiktiga trend såg forskarna också kortare variationer i Atlanten och i atmosfären.

– I stället för att orsakas av en enskild klimathändelse visar våra resultat att de mest extrema perioderna av torka uppstod när naturliga klimatcykler med olika tidsskalor sammanföll. Det bidrar till att förklara varför torkan under den sena bronsåldern blev så svår, säger Katherine Power, doktorand vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.

När dessa processer sammanföll passerade östra Medelhavsområdet en kritisk gräns för tillgången på vatten.

– Det minskade vattenresurserna och ökade pressen på jordbruket och livsmedelsförsörjningen i redan sårbara samhällen, säger Katherine Power.

Resultaten förändrar synen på hur historiska torkperioder uppstod och hur klimatprocesser kan samverka och förstärka varandra, menar forskarna. Studien ger insikter som är relevanta även för framtida extrema torrperioder i ett varmare klimat.

– Medelhavsområdet är ett av världens mest utsatta områden för klimatförändringar och förväntas bli både varmare och torrare under det kommande århundradet. Våra resultat tyder på att den framtida risken för torka inte bara påverkas av den långsiktiga uppvärmningen som orsakas av människan, utan också av hur naturliga variationer i Atlanten samverkar med denna utveckling, säger Katherine Power.

Holocene ocean-atmosphere coupling and Mediterranean sensitivity to Atlantic circulation: Lessons from the Late Bronze Age collapse, Science Advances.