Förra året lanserade Familjens Jurist sin AI-baserade tjänst Digitala Juristen för att göra juridiken mer tillgänglig och sänka tröskeln till stöd i livets svåra situationer, som till exempel separationer. Det skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Sedan lanseringen har tusentals personer använt tjänsten och en ny panelundersökning via Panelista visar att många ser ett värde i att kunna ställa frågor snabbt och i en neutral miljö. Flera beskriver AI som ett sätt att få bättre koll på vad som gäller juridiskt innan man går vidare till en jurist. Samtidigt visar en Sifo-undersökning att varannan svensk (52 procent) kan tänka sig att använda en digital jurist som alternativ till att googla juridiska frågor.

- Det är tydligt att många inte ser AI som en ersättare till mänskligt stöd, utan som ett första steg. Vid separationer uppstår ofta många frågor samtidigt, och där kan ett lättillgängligt verktyg hjälpa föräldrar att sortera det praktiska, förstå sina rättigheter och skyldigheter och få bättre förutsättningar att fatta genomtänkta beslut. Om det dessutom hjälper föräldrar att stanna upp och reflektera över barnets situation kan det göra stor skillnad, förklarar Lotta Dahlstrand, ansvarig för innovation på Familjens Jurist, i pressmeddelandet.

Samtidigt visar svaren att det finns tydliga förväntningar på hur en sådan tjänst ska fungera. AI får inte bli för fyrkantig eller opersonlig, särskilt inte i frågor som rör barn. Många efterfrågar därför ett verktyg som inte bara svarar på juridiska frågor, utan också ställer relevanta motfrågor, påminner om barnets perspektiv och hjälper föräldrar att hålla fokus på barnets trygghet, stabilitet och behov.

- Panelen visar också att det finns en tydlig gräns för vad AI bör användas till. Juridik, regler och praktiska frågor upplevs som lämpliga områden, medan känslomässigt stöd, svåra konflikter och komplexa familjesituationer fortfarande kräver mänsklig kontakt. Digitala Juristen bygger på tillförlitliga källor, uppdaterad juridik och ett tydligt barnperspektiv med utgångspunkt i Barnkonventionen, för att fungera som ett stöd i sakfrågor utan att ersätta det mänskliga mötet. Samtidigt kräver frågor som rör barn en förståelse för att barnets bästa inte är en standardlösning, utan något som måste bedömas utifrån varje familjs situation, konstaterar Lotta Dahlstrand.