En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-08-03 12:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/kraftaret-kan-bli-optimalt-fantastisk-hostfest/

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

– Jag tror att det kan vara ett ganska optimalt kräftår. Vi har haft en relativt varm vår och en ganska trivsam sommar, sett ur en kräftas perspektiv. Det gör att de ömsar skal som de ska och äter bra, säger Martin Karlsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Är sommaren för sval kan det dröja längre innan kräftorna ömsar skal. Det är när de ömsar skal som kräftorna växer, men under själva ömsningen går de inte in i kräftburarna.

I Sverige finns två arter av sötvattenskräftor, den inhemska flodkräftan och signalkräftan. Signalkräftan planterades ut under 1960- och 1970-talen för att kompensera för minskningen av flodkräftan, som drabbats hårt av kräftpest. Men det visade sig att signalkräftan själv bär på smittan utan att bli sjuk, vilket har bidragit till att flodkräftan fortsatt minska. Signalkräftan finns med på EU:s förordning över invasiva arter.

– Det kan ju ses som lite av en katastrof att vi tog in signalkräftan då det påskyndade försvinnandet av flodkräftan. Men det stora problemet i dag är att signalkräftan fortfarande sprids genom illegala utsättningar. Det är de utsättningarna som fortsätter att hota de kvarvarande bestånden av flodkräfta, säger Patrik Bohman, miljöanalytiker på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Men det finns risk att den inhemska flodkräftan försvinner successivt, tror Patrik Bohman. Den räknas som akut hotad, enligt Artdatabankens rödlista.

– Det finns över 10 000 bestånd med signalkräftor. För flodkräftan återstår färre än 800 bestånd, säger Patrik Bohman.

Flodkräftan är starkt skyddad och fisket av arten är reglerat. Reglerna finns för att skydda bestånden och minska spridningen av kräftpest.

Samtidigt rekommenderar SLU att man fortsätter att äta och fiska flodkräftor på ett hållbart sätt i friska bestånd för att bevara dem.

– Ska vi lyckas bevara flodkräftan måste vi också bevara traditionen att fiska och äta den. Så länge arten har en självklar plats på kräftskivan finns också ett starkt engagemang för att skydda och återetablera den, säger Patrik Bohman.

Även yrkesfiskaren Martin Karlsson håller med om att det verkar vara ett bra kräftår i år.

– Men det går i vågor. Det är alltid spännande att se hur det ser ut inför varje år. Om det finns gott om kräftor i början brukar det också vara det senare. Men vissa år finns det knappt några större kräftor att få upp.

Under kräftsäsongen är det bråda dagar för Martin Karlsson, som fiskar kräftor i Hjälmaren och driver Nackhällsfisk. Säsongen för kräftfisket sträcker sig från midsommar till september ut. Han åker ut på morgonen vid sju och är ute till omkring klockan 13 för att få upp kräftorna. Från och med i slutet av juli arbetar han varje dag under en period.

– Det är inga problem att bli av med kräftor. Det är en bra ekonomisk säsong för oss yrkesfiskare, det gäller att passa på att jobba.

Men även om kräftfisket är lönsamt är det inte den roligaste sortens fiske, enligt Martin Karlsson.

– Det är inte särskilt avancerat, det kan bli väldigt enformigt att från klockan 07 dra upp kräftor, sortera dem och sedan kasta i burarna igen.

– Det roligaste är att fiska från isen en fin vinterdag med sol.

Men även om årets kräftsäsong ser lovande ut är det inte säkert att framtidens svenskar samlas kring kräftskivor så ofta, tror Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnologi vid Stockholms universitet.

– Kräftskivan kan påverkas av de vegetariska och veganska trenderna i ungdomskretsar. Det kan bli stökigt med de här festerna där man bestämmer att man ska äta en sak som är svår att ersätta.

Dessutom vill många i dag ha individualiserade måltider med mer att välja på, tror Richard Tellström.

– Det talar för att den sakta är på väg ut och kanske är borta om två generationer. Den lever fortfarande i den äldre generationen. Jag tror att den har blivit för trivial och för enkel.

Vår relation till att äta hela djur har också förändrats, säger Richard Tellström. Att suga köttet ur kräftans klor och äta den med händerna kan upplevas som en brutal måltid.

Samtidigt tyder försäljningssiffror på att kräftor fortfarande är populära. Försäljningen av färska kräftor och skaldjur hade 2024 ökat med elva procent sedan 2016, enligt Statistiska centralbyrån.

– Det är en fantastisk höstfest, tycker jag. Det förkunnar att nu är sommaren slut och nu börjar hösten. Höstmörkret blir en del av dekoren, säger Richard Tellström.