Harriet jobbar inte på Fabriken, så det som sker innanför grindarna blir till mytologi. Vi har läst en imponerande debut om ett tynande brukssamhälle. En känslosam individuell kollektivroman där enskilda arbetare får synas – både hjältar och mobbare.

Det här är en recension.Analys och värderingar är skribentens egna.

Trettiofemåriga Harriet bor kvar i sin hemby. Hon spelar poker med ett gubbgäng varannan vecka. Hon dansar linedance, bowlar ibland och jobbar i Alfs kiosk- och spelbutik. Hon gillar katter och att titta på fotboll.