Kronisk njursjukdom är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Trots det upptäcks sjukdomen ofta först när njurarna redan har förlorat en stor del av sin funktion. Det är ett allvarligt problem, och ett problem som går att göra något åt.

Ungefär var tionde vuxen svensk har nedsatt njurfunktion. Många vet inte om det eftersom sjukdomen sällan ger några tydliga symtom i början. Därför kallas kronisk njursjukdom ibland för den tysta sjukdomen.

Konsekvenserna av sen upptäckt kan bli stora. När njursjukdom väl upptäcks sent kan patienten behöva dialys eller njurtransplantation för att överleva. Samtidigt vet vi att tidig upptäckt och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen under många år.

Det mest frustrerande är att det inte krävs avancerad teknik för att hitta patienterna. Ett enkelt blodprov och ett urinprov räcker ofta långt.

Ändå vittnar många patienter om att de aldrig fått lämna urinprov trots att de tillhört tydliga riskgrupper. Personer med diabetes, högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom löper betydligt högre risk att utveckla kronisk njursjukdom, men uppföljningen varierar fortfarande mellan vårdcentraler och regioner.
Vi anser att Region Gävle kan och måste göra mer.

Alla personer i riskgrupper bör erbjudas regelbundna kontroller av njurfunktionen inom primärvården. Kunskapen om njursjukdom behöver stärkas hos vårdpersonal och njurprover måste bli en självklar del av uppföljningen för patienter med diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

Att upptäcka njursjukdom tidigt är inte bara bra för patienten. Det är också en klok investering för sjukvården. Varje patient som slipper eller kan skjuta upp behovet av dialys innebär både mindre lidande och betydande besparingar för samhället.

Inför valet 2026 vill vi därför se tydliga besked från regionens politiker: Hur ska ni säkerställa att njursjukdom upptäcks i tid?

Att rädda njurar börjar med att hitta sjukdomen innan det är för sent.

Peter Hammarberg, ordförande Njurförbundet Gävle-Dala