Sakta men säkert förvandlades denna Balkanfödda buske till den svenska bondsyrenen. Men det skulle dröja många hundra år innan den under andra halvan av artonhundratalet verkligen hade erövrat landet.

För några år sedan gav jag ut en bok om den röda stugans historia. Också den är långt yngre än vad de flesta nog har klart för sig; det är under andra halvan av artonhundratalet som de röda stugornas antal växer, dessförinnan var Sverige virkesgrått. Jag tycker mig se hur syrenens utbredning går hand i hand med den rödfärgade stugan. 

Men varför klassar då det norska Miljödirektoriatet syrenen som invasiv och vill förbjuda den? Även svenska Artdatabanken betraktar den som invasiv men verkar inte vara lika orolig. Norrmännen behöver, eftersom landet står utanför Europaunionen, inte heller ta hänsyn till vilka arter som EU listar som invasiva, vilket Sverige måste göra och det är en lång byråkratisk process. 

2018 gjorde norska Artdatabanken en riskvärdering där en rad arter definierades som invasiva. Men syren var då inte en av dem. Fem år senare hade bilden förändrats - 97 arter föreslås då förbjudas - och nu ansågs Syringa vulgaris vara invasiv: den får den allra högsta riskbedömningen på en sexgradig skala. 

”Arten er nå funnet spred i alle fylker nord till Troms. Ökningen har saerlig skjedd etter at beite i utmark opphörte. De fleste funnene er angitt som gjenstående eller forvillet i og rundt bebyggelse, i havnehage, på ulike typer skrotemark: sandtak, veikanter og kantkratt. Noen få funn er angitt fra lågurtskog, lövskog, skogkant og strandkratt, men denne type forekomster er trolig blitt oversett og under-representert ved innsamling. En viktig naturtype i nyere tidd er grunnlendt kalkmark på sindre Östlandet, der arten har ekspandert svært raskt.”   

Det verkar uppenbart att norska förhållanden ger syrenen större spridning än i Sverige. Golfströmmen ger ju de norska kusterna ett litet varmare klimat än i Sverige. Också svenska experter ser den som invasiv, men inte på ett lika dramatiskt sätt. Specialisten på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) för invasiva växter, Mora Aronsson, har de senaste åren ofta fått gå ut i media med lugnande besked när han intervjuas. SLU och Artdatabanken i Sverige konstaterar ändå följande: ”På grund av sin spridningshastighet och ekologiska effekt bör syren anses vara ett hot emot den svenska biologiska mångfalden nu och i ökande grad framöver.”

Kommentar: Detta är den femte delen av en serie i sex delar om syrenen, som ibland kallas invasiv. Serien är ett kapitel ur min bok Rotskott från paradiset, som utkom i mars i år.