Fotbollssommaren har enat människor runtom i världen. Folk samlas för att titta på matcherna och på sociala medier trendar utmaningar och videor kopplat till olika länders fotbollsspelare. Det är det som är det fina med sport. Att det kan ena människor. Även om man inte är ett fotbollsfan så är det något att samlas kring tillsammans med familj och vänner.

Mycket dramatik kan vara spännande, men när övergår dramat till ren och skär korruption?

Folarin Balogun, som är USA:s stjärnspelare, fick rött kort och har därmed stängts av i en match. Det är standardregler som ska gälla för alla. Detsamma gäller andra spelare i liknande situationer. FIFA sa att avstängningen inte gick att överklaga. Det gällde tills Trump ringde och tjatade på FIFA:s ordförande Gianni Infantino, som efter några telefonsamtal gick med på att låta Balogun spela. Det är orättvist och ett uppenbart avsteg från principen om likabehandling. FIFA själva menar att man valde att använda en ”ovanlig bestämmelse” inom regelverket, vilket innebär att Balogun kan spela mot Belgien.

Man hävdar bestämt att beslutet fattades självständigt. Men det går inte att förneka att Trump ringde och tjatade om detta. Det går inte heller att bortse från hur Trump verkar sättas på en pedestal inom FIFA. Tidigare i år fick han deras nyinsatta fredspris. Vad en fotbollsorganisation gör genom att dela ut ett fredspris kan man ifrågasätta, men det verkade vara en stark tröst för mannen med stort ego i Vita huset.

Det är inte heller att förglömma de enorma summor pengar som USA - och Trump indirekt - bidrar med för att spelen ska fortsätta.

Det är absolut inte första gången som megasportevenemang, eller FIFA, får kritik. Flera skandaler och rykten om mutor, bedrägerier och penningtvätt har cirkulerat. Många har också kritiserat styrningen av organisationen och avsaknaden av avstånd från mäktiga politiska ledare. VM i Qatar 2022 väckte också misstankar om både mutor och brott mot mänskliga rättigheter. Många uppmanade till en bojkott med tanke på var spelen hölls och vilken politisk innebörd det hade. FIFA har lovat att lämna korruptionsåren bakom sig, men stämmer det verkligen i praktiken?

Det finns dessutom forskare som ägnat hela sina karriärer till att kartlägga hur mänskliga rättigheter efterlevs inom dessa evenemang. Mycket handlar om att titta på arbetares rättigheter eller undersöka hur väl värdlandet respekterar demokratiska principer. Men vad gör man när bristande rättvisa och politisk påverkan sker så pass öppet? Problemet verkar ligga inom FIFA snarare än i yttre faktorer.