Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

I år väntas spannmålsproduktionen krympa med 20 procent jämfört med förra året, enligt Lantmännens skördeprognos. Nedgången kopplas främst till den kyliga vintern. Vädret är en av de största orsakerna till den minskade skörden, ett problem som riskerar att bli allvarligare i samband med ökade klimatförändringar. 

Läget är emellertid inte helt nattsvart. En lösning skulle kunna vara att artificiellt genmodifiera spannmålet, det som kommit att få namnet genmodifierad organism (GMO). Dessa kan få flera olika fördelar, som en ökad hållbarhet, ett inneboende skydd mot insekter eller en ökad tolerans mot både kyla och värme. 

I juni röstade EU igenom ett förslag som ska göra det enklare att skapa och sälja nya GMO grödor. En seger för den europeiska lantbrukaren. 

Samtidigt finns det platser som ligger betydligt längre fram i GMO utvecklingen än vad jordbruken i EU gör. I USA finns det en mycket mer liberal lagstiftning. Där krävs inte samma långsiktiga studier av mer komplicerade genförändringar innan de tillåts på den gemensamma marknaden. 

EU:s länder kommer inte heller att se de nya reglerna träda i kraft förrän 2028. Vilket innebär att Europa kommer att fortsatt ligga efter USA även efter lagändringen som träder i kraft om två år. 

Bönder tjänar mer på en mindre riskfylld vara, som kan växa även när det är kallt.

Bryssel behöver därför snabba på GMO-utvecklingen om vårt jordbruk ska kunna stå emot den globala uppvärmningens effekter. 

Den positiva effekten av GMO kan tydligt ses på den ekonomiska vinning som gjordes i samband med att de först tilläts på marknaden. Bönder tjänar mer på en mindre riskfylld vara, som kan växa även när det är kallt. Då kan också en större andel av spannmålet exporteras. 

Dessutom behöver bönder inte bespruta GMO-växterna med en lika stor mängd bekämpningsmedel – bra för både bönders arbetsmiljö och den allmänna folkhälsan.

En annan styrka för Sverige skulle vara att GMO kan stärka landets resiliens under krissituationer. Om en dålig vinter är tillräcklig för att sänka vår inhemska produktion så skulle det kunna påverka oss drastiskt om vi inte hade kontakt med globala leveransnätverk. 

Att skynda på processen för GMO-produktion i EU skulle därmed kunna stärka vår ekonomi, förbereda oss för eventuella krissituationer och minska mängden gifter som skickas ut i luften. Men för att genomdriva detta krävs snabbare åtgärder, synnerligen då klimatförändringarna nu på riktigt gör sig kända. Man kan inte tro att det blir mer resistenta grödor, ifall inte nån sätter fart.