Det går inte att undervisa på kulturskolan, cheferna som hävdar att man kan ljuger för dig. Ledningen består av chefer vars agenda inte är att gynna elevens utveckling, utan att skapa massproducerad men meningslös undervisning för att dra in pengar.

Under skiftet från ferie- till semestertjänst gick pedagogernas arbetstimmar ner. Tyvärr valde ledningen att inte sänka arbetsbelastningen i samma takt, utan kräver att pedagoger ska göra samma tjänst som tidigare på många färre antal timmar.

Det jag personligen tycker är mest skrämmande är när cheferna säger: ”Kulturskolan är inte en skola.” En fråga om ett konkret svar på vad kulturskolan ska vara för något besvaras med undanflykter och byråkratiska manövrar, som till exempel: ”Kulturskolan är ingen vanlig skola och det ligger inte i vårt uppdrag som kulturskola att följa samma mål.”

Läs även: ”Satsa extra på dyslektiker”

Femtio procent av arbetstiden ska gå åt undervisning. De resterande femtio ska gå till allt annat: Möten, förflyttning mellan byggnader med mera. Det är så stressigt att pedagogerna inte hinner planera sina lektioner. Den tid som är tilldelad för planering, äts upp utav allt annat. Att be ledningen om mer tid, bemöts med väldigt irriterade och ibland arga miner.

Det är oerhört mycket som inte sägs på kulturskolan. Pedagogerna vågar inte säga emot av rädsla för konsekvenser. Mikromanagement och järnhandstyre är ledningens stil.

Till sist vill jag ställa en fråga till vårdnadshavare: När ditt barn går på en kulturskola, då är det väl med premissen att de ska lära sig något?

Lärare

Kulturskolan fyller en viktig roll i Gävles utbud för barn och unga. Där får hundratals barn varje år möjlighet att utveckla sitt skapande, lära sig nya färdigheter och hitta en meningsfull fritid. Det är ett uppdrag vi är stolta över.

Samtidigt är det viktigt att skilja på grundskolans och kulturskolans olika uppdrag. Grundskolan har ett nationellt utbildningsuppdrag med fastställda mål och kunskapskrav. Kulturskolan är en frivillig verksamhet med ett annat uppdrag: att ge barn och unga möjlighet att utvecklas genom kultur och skapande på sin fritid. Det innebär naturligtvis också ett stort lärande – barn lär sig spela instrument, dansa, skapa konst, spela teater och mycket mer – men utifrån andra förutsättningar och mål än skolans.

Kulturskolan är därför en av många viktiga fritidsverksamheter i Gävle, tillsammans med idrottsrörelsen, föreningslivet och andra mötesplatser. Vårt gemensamma uppdrag är att ge barn och unga en aktiv, meningsfull och utvecklande fritid där de får möjlighet att växa utifrån sina egna intressen.

Förändringen från ferie- till semestertjänst har dessutom gjort det möjligt att bedriva en omfattande kulturskoleverksamhet även under skolloven. Det innebär fördjupningsmöjligheter för befintliga elever, men också att fler barn och unga – även de som inte deltar i kulturskolans ordinarie verksamhet – får möta våra skickliga pedagoger, prova på olika kulturformer och inspireras till eget skapande. Det ser vi som en viktig utveckling, både för att sänka trösklarna till kulturen och för att ge fler barn möjlighet att upptäcka ett livslångt kulturintresse.

Det finns alltid utrymme att utveckla verksamheten, och vi tar synpunkter från både medarbetare och vårdnadshavare på stort allvar. Samtidigt är vårt fokus tydligt: att erbjuda en kulturskola av hög kvalitet där barn och ungas lärande, skaparglädje och delaktighet står i centrum.

Vi vill också att kulturskolan ska vara tillgänglig för så många barn och unga som möjligt, oavsett bakgrund eller tidigare erfarenheter. Att förena hög kvalitet med bred tillgänglighet är ett viktigt mål för kulturskolans fortsatta utveckling.

Med vänliga hälsningar, 

Sara Hedström, kulturchef, Livsmiljö Gävle

Läs även: ”Unga skådespelare samlas på festival i Sandviken”