Liten som en monopolpjäs och något av ett mysterium. När arkeologerna gick med metalldetektorer på en åker öster om Uppsala gav den lilla hästformade silverfigurinen utslag. Den arkeologiska undersökningen var en del av arbetet med att förnya och förstärka stamnätet i Uppsalaområdet.

Hästen påminner om liknande föremål från yngre järnåldern och medeltiden som användes som viktmått och amuletter, men då var de i brons eller mässing och den här är i silver. Delar av hästens bakben är skadade men den har detaljer i form av en sadel och en man.

Den är svår att placera in i ett kulturhistoriskt sammanhang eftersom det inte har gått att hitta några tydliga paralleller.

Fynd utan sammanhang kan vara svåra att tyda

Linda Lindwall är delprojektledare inom tillstånd på Svenska kraftnät och utbildad arkeolog. Hon berättar att fynd som görs i anslutning till gamla boplatser och liknande, är lättare att datera än så kallade lösfynd. Ett lösfynd saknar sammanhang med andra lämningar och blir därför som en ensam pusselbit – det går inte att se den större bilden.

– Silverhästen är speciell eftersom den är så liten och av ädelmetall, men som arkeolog är det ännu roligare med fynd som vi förstår mer om och som kan berätta något om historien. Den kittlar ändå fantasin, man vill ju veta var hästen kommer från, varför den hamnat här och hur gammal den är, säger Linda Lindwall.

När vi bygger ut stamnätet tar vi hänsyn till en mängd olika intressen, som exempelvis boende-, natur- och kulturmiljö. Kulturmiljö är vår gemensamma historia och det kan handla om värdefulla byggnader, kyrkor och fornlämningar, eller andra historiskt betydelsefulla miljöer.

Lämningar undviks om det går

Det är vanligt med fornlämningar eller andra lämningar i områden där vi bygger. De är en viktig del av kulturarvet och är skyddade enligt lag, därför undviker vi dem i möjligaste mån när vi planerar var ledningar ska dras och stationer placeras.

Ibland är det dock inte möjligt, exempelvis på grund av tekniska förutsättningar eller markens utformning. Då ser vi till att viktig kunskap om fornlämningen bevaras för framtiden och kan användas i forskning och för att sprida kunskap om vår historia, även om själva lämningen försvinner.

Silverhästen konserveras för framtiden

Fynden omhändertas av ett kulturhistoriskt museum, till exempel ett länsmuseum eller Statens historiska museer.

– Den här hästen hamnar i Upplandsmuseets samlingar. Om vi i framtiden hittar liknande hästar som vi faktiskt kan sätta i ett kulturhistoriskt sammanhang, så kan den kunskapen belysa även det här fyndet, säger Linda Lindwall.