Den senaste tidens rekordkyla har inte bara påverkat vardagen i norr, utan också elpriset. Här reder vi ut vad som händer i elområdet SE1 just nu.

Elpriset är högt generellt, men högst i vårt nordligaste elområde. Det är ovanligt. Vad beror det på?

– En förklaring är den stränga kylan. Det har varit kallt länge samtidigt som det inte blåst så mycket, vilket har minskat elproduktionen från vindkraften, säger Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré.

Så här beskriver SMHI det: Januari 2026 blev kallare än normalt i hela landet och i nordostligaste delen av landet mycket kallare än normalt. I Pajala (Norrbotten) har det varit den kallaste januarimånaden sedan mätningarna startade 1940 och i Karesuando (Lappland) har det varit den kallaste januarimånaden sedan 1893.

Hur påverkar kraftledningen Aurora Line elpriset?

– Ökad överföringskapacitet via Aurora Line har en påverkan på elpriset eftersom mer el kan flöda mellan länderna. Just nu är efterfrågan särskilt hög i Finland och Baltikum på grund av det kalla vädret, vilket gör att de importerar mycket el från Sverige. Det sker via befintliga förbindelser och nu även via Aurora Line. Den höga efterfrågan gör att elpriserna i Finland och Baltikum ligger över de svenska nivåerna och det pressar därmed också upp priset i SE1. Samtidigt är det ovanligt kallt även i norra Sverige. Tillsammans med låg vindkraftsproduktion bidrar detta ytterligare till att elpriset stiger i området, säger Pontus de Maré.

Varför bygger ni en kraftledning om den bidrar till högre elpris?

– Det finns flera orsaker. Med ledningen på plats kan vi nu mer än fördubbla effektuttaget i Boden-Luleåområdet. Det skapar möjligheter för jobb, tillväxt och elektrifiering av industrin i Norrbotten. Köerna för att ansluta till elnätet är längst i landet i Norrbottens län. Det är en investering i framtiden. 

Ledningen knyter också Sverige och Finland närmare varandra. Det gör nätet mer robust och våra länder tåligare i en osäker tid.

– Utan el blir vardagen besvärlig, i krig verkligt tuff. Därför är det en investering i trygghet. Ensam är inte stark i det säkerhetspolitiska läget som råder, vi blir starkare tillsammans, säger Pontus de Maré.

Men varför bygger ni en ledning för att exportera el?

– Just nu exporterar vi mer än vi importerar genom kraftledningen, men det kan förändras när förbrukningen i Norrbotten ökar. Då kommer vi importera mer. Det byggs också mycket vindkraft på den finska sidan som vi då kan få el ifrån.

Samtidigt är utlandsförbindelser som den här bara en liten del av utbyggnaden som Svenska kraftnät planerar och genomför.

– Vi har just nu cirka 20 pågående lednings- och stationsprojekt i Norrbotten och Västerbotten. Den totala investeringsvolymen uppgår till uppemot 20 miljarder kronor, men summan kommer öka i takt med att fler projekt tillkommer, avslutar Pontus de Maré.