Elsystemets grundläggande egenskaper förändras i takt med att en allt större del av produktion, lagring och förbrukning ansluts via omriktare. När de traditionella källorna till systemstyrka och tröghet får en mindre framträdande roll behövs nya tekniska lösningar för att bevara ett stabilt och robust nät.

De omriktare som ansluter till kraftsystemet idag är oftast nätföljande (på engelska grid-following), vilket innebär att de anpassar sig efter nätets spänning och frekvens. Om en alltför stor andel av omriktarna är nätföljande kan systemets stabilitet påverkas negativt. Nätformande omriktare (på engelska grid-forming) skiljer sig genom att själva kunna etablera spänning och frekvens. Detta bidrar på ett positivt sätt till tröghet och dämpning av pendlingar, möjliggör stabil drift även i svaga nät, och bidrar till nätåteruppbyggnad efter ett avbrott. Omriktare med nätformande egenskaper är en förutsättning för att säkerställa driftsäkerheten när andelen omriktare ökar.

De nordiska transmissionsnätsoperatörerna (TSO:erna) Statnett, Energinet, Fingrid och Svenska kraftnät har inom ramen för samarbetet Converter-Dominated Nordic Grid (ConDoN) tagit fram en gemensam nordisk syn på grid-forming. Rapporten sammanställer de typiska förmågor som ingår i begreppet grid-forming och diskuterar principer för testning och verifiering av dessa förmågor. Rapporten bygger vidare på europeiska erfarenheter men är anpassat till nordiska förhållanden.

De nordiska TSO:erna arbetar redan idag med kravställning på grid-forming-förmåga hos HVDC-förbindelser, STATCOM-anläggningar och batterilager. Detta är en direkt följd av det växande behovet av åtgärder för att bevara systemets stabilitet. Framtida tillämpning inom vind- och solkraft kommer att ske i takt med att de europeiska nätkoderna utvecklas.

Genom att enas om en gemensam teknisk grund vill de nordiska TSO:erna skapa tydlighet för utvecklare och leverantörer, stödja pilotprojekt och praktisk verifiering av grid-forming-beteende för att bidra till ett driftsäkert kraftsystem – idag och i framtiden.

Dokument