EU har tagit ännu ett steg mot införandet av en digital euro. På torsdagen gav Europaparlamentet grönt ljus för att inleda de avgörande förhandlingarna med medlemsländerna om den lagstiftning som ska göra den digitala valutan möjlig.

Beslutet innebär inte att den digitala euron införs omedelbart men markerar att projektet nu går in i sitt kanske viktigaste skede. De kommande trilogförhandlingarna mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen ska avgöra den slutliga utformningen av regelverket.

Den främsta motiveringen från EU:s sida handlar inte längre enbart om teknisk utveckling. I takt med ökade geopolitiska spänningar har den digitala euron kommit att beskrivas som ett strategiskt verktyg för att stärka Europas ekonomiska självständighet. EU:s beslutsfattare pekar på att den europeiska betalningsmarknaden i dag domineras av amerikanska aktörer som Visa, Mastercard, PayPal och Apple Pay – ett beroende som man vill minska.

Den digitala euron ska ges ut av Europeiska centralbanken, ECB, och fungera som ett digitalt komplement till sedlar och mynt. Till skillnad från kryptovalutor som bitcoin ska den vara en officiell centralbanksvaluta med samma värde som den vanliga euron och kunna användas för vardagliga betalningar, både i butik och på nätet.

LÄS ÄVEN: Nej-sidan fick flest röster – ändå lever EU:s chattövervakning vidare

En återkommande farhåga bland kritiker har varit att digitala centralbankspengar på sikt kan bana väg för ett kontantlöst samhälle. Europaparlamentet betonar därför i sin förhandlingsposition att den digitala euron inte ska ersätta kontanter utan existera parallellt med dem. Parlamentet vill dessutom stärka skyddet för rätten att använda sedlar och mynt inom unionen.

Integritetsfrågan har också varit en av de mest omdebatterade delarna av projektet. Kritiker har varnat för att en digital valuta som administreras av en centralbank i teorin skulle kunna ge myndigheter större insyn i medborgarnas betalningsmönster. ECB har avvisat farhågorna och framhåller att systemet ska byggas med ett starkt integritetsskydd.

Bland annat ska vissa betalningar kunna genomföras offline, vilket enligt centralbanken ska ge en högre grad av sekretess.

ECB:s huvudkontor i Frankfurt am Main. Foto: Norbert Nagel, CC BY-SA 4.0

Banker oroas över kapitalflykt

Även banksektorn har uttryckt oro. Om privatpersoner väljer att flytta stora summor från traditionella bankkonton till digitala euro kan det påverka bankernas finansiering och deras möjligheter att låna ut pengar till hushåll och företag. För att minska den risken har ECB tidigare föreslagit begränsningar för hur stora belopp enskilda ska kunna inneha i digital euro.

Projektet har utvecklats under flera år. ECB inledde sin förberedelsefas hösten 2023 och sedan dess har både de tekniska lösningarna och den juridiska ramen arbetats fram. Torsdagens beslut innebär att lagstiftningsprocessen nu går vidare till slutförhandlingar mellan EU:s institutioner.

Om Europaparlamentet och medlemsländerna lyckas enas om lagstiftningen återstår därefter ett slutligt beslut från ECB om den digitala euron ska lanseras. Enligt centralbankens nuvarande tidsplan kan ett införande bli aktuellt mot slutet av decenniet.

Frågan har samtidigt blivit betydligt större än en teknisk betalningslösning. För förespråkarna handlar den digitala euron om att stärka Europas ekonomiska suveränitet i en tid av ökad geopolitisk osäkerhet. För kritikerna väcker den i stället frågor om personlig integritet, statens roll i det finansiella systemet och hur långt digitaliseringen av pengarna bör gå.

LÄS ÄVEN: EU röstar vidare om svenska elmiljarder – regeringen varnar: ”Pengarna tillhör svenska elkunder”