Svar till MP: Vattentjänstplanen bygger på den fakta VV efterlyser

Miljöpartiet (MP) menar att Västjämtlands Väl (VV) som en del av majoriteten har både makten och ansvaret att lyfta frågan om vattentjänstplanen. Där är vi helt överens.

Det är också därför vi skriver insändare. Att ha insyn i en process är inte samma sak som att frågan fått den breda politiska och offentliga diskussion den förtjänar. Att informera kommuninvånare om frågor som kan påverka framtida investeringar, VA-avgifter och utvecklingen i våra byar är en del av ansvaret som förtroendevald.

Vi delar MP:s uppfattning att beslut ska bygga på fakta och dokumenterade behov, och ifrågasätter inte att vattentjänstplanen bygger på omfattande utredningar, kartläggningar och riskbedömningar.

Vår invändning är en annan. Frågan är om underlaget är tillräckligt precist för de slutsatser som dras. Att ett område får höga poäng i en modell är inte samma sak som att det finns dokumenterade problem för människors hälsa eller miljön som motiverar kommunal VA-utbyggnad. Kommunen behöver därför tydligare visa vad som är konstaterad påverkan, vad som är antagen risk och vilka alternativa lösningar som faktiskt har prövats.

Låt oss ta Huså som exempel.

I den vattentjänstplan som varit ute på samråd pekas Huså ut som ett område där kommunen planerar för kommunalt VA. Enligt planen ska arbetet påbörjas 2027, med byggstart 2031 och anslutning till kommunalt VA 2036.

Samtidigt behandlade kommunfullmäktige så sent som 2023 en ansökan om kommunal borgen för ett nytt reningsverk i Huså. Investeringen beräknades till 14,3 miljoner kronor men ansökan avslogs.

I beslutsunderlaget bedömde kommunens egen tjänsteorganisation att kommunen bör vara försiktig med att ta över gemensamma VA-anläggningar eftersom det innebär betydande kostnader och risker. Man konstaterade också att kommunen hade begränsad kapacitet att investera i en utökad anläggning.

Husåborna gick vidare och finansierade själva ett nytt och utbyggt reningsverk för att möta de krav kommunen ställt.

Om det finns problem som påverkar människors hälsa eller miljön ska de självklart lösas. Men om Husåborna redan har investerat i ett nytt och utbyggt reningsverk, vilket dokumenterat problem är det då kommunen nu planerar att lösa genom kommunalt VA?

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.

En ny kommunal VA-lösning för Huså innebär att den enskilde fastighetsägaren, som redan varit med och finansierat ett nytt reningsverk, kan få betala omkring 240 000 kronor i anslutningsavgift enligt dagens taxa.

Frågan berör också alla som redan är anslutna till kommunalt vatten och avlopp i Åre kommun, eftersom investeringar, reinvesteringar och framtida drift i slutändan finansieras av VA-kollektivet.

Därför anser Västjämtlands Väl att de områden som pekas ut i vattentjänstplanen måste prövas utifrån sina faktiska förutsättningar och om behoven kan lösas genom fungerande enskilda eller gemensamma lösningar innan kommunalt VA byggs ut.

I flera av de utpekade områdena framstår kommunalt VA som en naturlig och rimlig lösning. Men den bedömningen måste bygga på dokumenterade behov, lokala förutsättningar och proportionalitet.

Kommunalt VA ska byggas ut där det behövs – inte där fungerande lösningar redan finns.

Mikael Sundman och Reine Barkered, Västjämtlands Väl