En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-10-19 11:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insandare/noterat-av-dns-lasare-den-16-oktober-4/

Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.

• Följ dina intressen
• Nyhetsbrev

När vi följer pågående försök att bilda regering kan det kännas som att vi tar del av arbetsmaterial snarare än färdiga politiska förslag. Diskussioner förs öppet, positioner prövas. För många uppfattas detta som ett tecken på osäkerhet, och man kan fråga sig varför partierna inte presenterar tydligare alternativ. Samtidigt finns det ett annat sätt att se på saken – som ett uttryck för att partipolitiken lever. Vi röstar i första hand på partier, inte block. Utan givna majoriteter finns efter ett val måste partierna förhandla, kompromissa och söka nya samarbeten. Det är en naturlig del av den parlamentariska processen. Kanske är det därför som regeringsbildningen upplevs som rörig. Processen skapar förvisso osäkerhet, men den påminner oss också om vad demokrati faktiskt handlar om. Det som i dag uppfattas som politisk oreda är i själva verket demokratins verkstadsgolv. Där måste arbetet få pågå en stund innan resultatet är klart.
Leif Ekman, Borlänge

I tider av regeringsförhandlingar och sonderingsuppdrag kom jag osökt in på det kända ordspråket: ”Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket.”
Martin Nordborg, Trollhättan

Jag håller med huvudledaren i dagens DN. Det är inte respektfullt mot väljarna att bara sitta av sin tid. I ledaren nämns helt riktigt fem skäl till varför en regering måste bildas så snart som möjligt: Putins terrorkampanj mot den ukrainska civilbefolkningen, Donald Trumps överenskommelse med Vladimir Putin för att fylla dennes krigskassa, blockaden av Hormuzsundet, det exploderande skuldberget i Europa och Nordamerika samt högerextremisternas kamp mot det demokratiska Europa. Det var bara en sak han glömde att nämna, och det är klimatförändringarna. Ämnet undveks redan under valkampanjen och nu ser det ut som att inget av de partier som är representerade i riksdagen är särskilt ivriga att ta ansvar under de kommande fyra åren för det som, enligt DN:s klimatredaktör Peter Alestig, väntar oss.
Gottfried Klein, Svanskog

I dagens huvudledare i DN står: ”Magdalena Andersson ser ut att bara sitta av tiden”, vilket är ”mycket riskabelt” med tanke på världsläget. Texten är försåtlig. Den insinuerar något som tidningen rimligen inte vet. Men vi vet till exempel att L:s ledare inte haft tid för samtal. DN sällar sig alltså till dem som lägger skulden för regeringsläget på Andersson i likhet med Mats Knutson som i Rapport sade ”ett kraftigt nederlag”, ”hon klarade inte ...”, ”ett misslyckande”, ”hon måste jobba hårdare”. Att hans tonläge var helt annorlunda i Aktuellt samma kväll kan man fundera över. V:s ledare sade med ett leende att Andersson ”måste jobba lite hårdare” för att partierna ska kunna börja prata politik, men vägrar själv tala sakpolitik innan hon fått löfte om ministerposter. Vilka hårda åtgärder ska få V att ändra den ståndpunkten? Den som sonderar har inga disciplinära åtgärder att ta till för att få andra att samarbeta. Sakpolitiska mutor till exempelvis C bygger på att alla fyra är med på det. V:s krav på ministerposter först sätter stopp för det. C ska villkorslöst vika ner sig. Beror oviljan att först prata sakpolitik på en rädsla för att ett fett sakpolitiskt erbjudande skulle få V-medlemmarna att släppa kravet på ministerposter? Kanske skulle S, MP och C prata ihop sig om ett välfärdspaket som V inte kan motstå? En morot i stället för den piska många tycks efterfråga. Vem vet? Kanske pågår det redan bakom kulisserna. Det vet vare sig DN, Knutsson eller jag.
Elisabet Näsman, Uppsala

I torsdagens Rapport sade Mats Knutson att ”Magdalena Andersson misslyckats med att bilda regering”. Om man i stället använder formuleringen ”lyckades inte bilda regering” ger det ett mycket mer seriöst intryck. Journalister, var noggranna med ordvalen!
Per-Olof Nilsson, Linköping

I SVT:s Aktuellt i går påstod Johan Ingerö att var fjärde väljare valde antingen C eller V och borde få inflytande i förhållande till det. Valresultatet visar dock att 7 procent valde C och 8,4 procent V, alltså summa 15,4%. Det är väl inte var fjärde väljare?
Roland Ingemarsson, Hellvi

Det argumenteras för att V måste vara med i regeringen, för det har man kongressbeslut på. V:s partikongresser är fulla av stolliga beslut. I konsekvensens namn får man anta att även dessa måste genomföras. Samma resonemang gäller även MP. Vidare är risken stor att centerpartistiska vildar kan byta sida. Det behövs bara två stycken av traditionella C-ledamöter som avskyr V.
Anders Oskarsson

I en insändare beskriver Per Amundsson hur hemtjänstföretaget Mervida missköter sig. Samtidigt riktas i en granskning av Dagens ETC allvarlig kritik mot bemanningsföretaget Rentalcare, som hyr ut vårdpersonal, en verksamhet har gjort grundaren förmögen. Rentalcare bemannar kirurgavdelningar och vårdcentraler. Företaget grundades 2017 av Tomas Roos och drog nytta av den kraftiga efterfrågan på hyrpersonal i början av 2020-talet. På sju år ökade omsättningen till över en kvarts miljard kronor. Ägarna gjorde samtidigt en vinst på omkring 31,3 miljoner kronor, varav merparten gick till huvudägaren och grundaren. Flera personer med hyreskontrakt har enligt granskningen uppgett att företaget återkommande har betalat ut för låg lön, gjort otillräckliga pensionsavsättningar och låtit konsultchefer utan kunskap om sjukvården agera främst som säljare med fokus på företagets vinst. För att vinna ett kontrakt behövde en konsultchef snabbt styrka att en sjuksköterska hade giltig legitimation. I stället för att vänta på intyget från Inspektionen för vård och omsorg misstänks någon ha förfalskat dokumentet. Konsultchefen fick beskedet: ”Jag fixade till en bara, men håll det mellan oss.” Polisen utreder misstänkt urkundsförfalskning. En hyrläkare med en lång historik av anmälningar har dessutom fått medverka i företagets reklamkampanjer. Händelserna är ytterligare bevis på att systemet med att hyra ut vårdpersonal inte fungerar som det var tänkt. Skattemedel som var avsedda för vården och omsorgen har i stället hamnat i privata fickor. Likheterna med aktiebolag i skolsystemet är slående.
Iwan Langermo

Trodde ”nollning” eller ”inspark” skulle vara någonting ”rått men hjärtligt”, med betoning på hjärtligt, för att välkomna nya elever välkomma till plugget. Så är det tydligen inte på dessa så kallade elitskolor. Då är det dags att omvärdera ordet ”elit”.
Marita Rosenqvist, Lidingö

Åsikter om DN

”Jag har aldrig varit särskilt mycket för integritet”, skriver Hanna Hellquist. Sannerligen om vi fått veta det. Nu måste redaktionen ta ansvar och skydda denna människa från sin voyerism och förskona oss läsare som står inför en blottare vid frukostkaffet. Det här är plågsamt.
Lars Wahlström, Farsta

Tack, Johanna Frändén, för din krönika i DN! Att leva på landet som gymnasist var inte roligt. Mina föräldrar var inte jordbrukare, utan arbetade på en vårdinrättning för alkoholmissbrukare. Dessa låg alltid långt från tätorter och Systembolag. De platser jag bodde på under min uppväxt hade inte ens bussar att tillgå. Att det knappast innebär mindre stress att leva på landsbygden än i stan kommer nog de båda ”rapparna” i DN:s artikel nog snart att upptäcka. Lycka till med alla skjutsningar av barnen! För de har inte valt landsbygden och ensamheten! Och om de ska kunna leva ett socialt liv blir det bilen som gäller framöver. Vad gäller jordbruk och stress kan säkert landets jordbrukare svara ”grönavågarna”.
Christina Molin, Vällingby

Vill du också skicka in korta texter (under 1 000 tecken inklusive blanksteg) och bilder eller bildinsändare till vinjetten ”Noterat av DN:s läsare”? Mejla i så fall insandare@dn.se! Ett mindre urval av publiceras på insändarsidan i tidningen tisdag–fredag och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag–fredag. Mer om hur man skriver insändare i DN kan du läsa här.