Inflationen i euroområdet steg till 3,8 procent i september, den högsta nivån sedan hösten 2023. Sverige hade samtidigt den lägsta prisökningstakten av alla 27 medlemsländer, 1,0 procent enligt EU:s jämförbara inflationsmått. Det är framför allt dyrare energi som driver på, medan sjunkande matpriser har hållit nere inflationen i Sverige.

Enligt Eurostats slutliga siffror steg inflationen från 3,2 procent i augusti, både i euroområdet och i EU som helhet. För ett år sedan låg den på 2,2 procent i euroområdet och 2,6 procent i EU. Inflationen steg i 23 av medlemsländerna, låg still i tre och sjönk bara i ett.

Energipriserna i euroområdet var 18,9 procent högre än för ett år sedan och svarade för den största delen av inflationen, 1,7 procentenheter. Tjänster bidrog med 1,5 procentenheter. Räknat utan energi låg inflationen på 2,3 procent.

Högst inflation hade Rumänien med 6,5 procent, följt av Litauen med 6,1 och Bulgarien, som införde euron vid årsskiftet, med 5,6 procent. Bland de stora euroländerna låg Spanien på 5,0 procent, Italien på 4,2, Frankrike på 3,4 och Tyskland på 3,3 procent. Efter Sverige hade Ungern och Danmark lägst inflation, med 2,1 procent vardera.

Även i Sverige stiger inflationen, men från en låg nivå. Enligt det harmoniserade måttet HIKP ökade den från 0,3 procent i augusti. För ett år sedan låg Sverige på 3,2 procent vilket då var över EU-snittet.

SCB:s siffror visar samma mönster. Elpriserna var 17 procent och drivmedelspriserna 20 procent högre än för ett år sedan. Samtidigt var maten 6,5 procent billigare, vilket ensamt drog ner inflationstakten med 0,8 procentenheter. Även tandvård och kollektivtrafik har blivit billigare efter reformer på båda områdena.

HIKP används för att jämföra länderna i EU. Riksbanken styr i stället mot KPIF, som enligt SCB steg från 0,7 till 1,5 procent i september. Rensat för energi låg KPIF-inflationen kvar på 0,5 procent, vilket visar hur stor del av uppgången som kommer från el och drivmedel.