EU:s skuld väntas nå omkring 1 000 miljarder euro redan nästa år, fem gånger unionens årsbudget. Bara på ett år steg den med mer än 20 procent, till 738,9 miljarder euro vid utgången av 2025. Enbart räntorna på coronafondens bidragsdel kan kosta 93 miljarder euro under 2028–2034, och nu varnar EU:s egna revisorer.

Kommissionen har i allt högre grad vänt sig till kapitalmarknaden för att finansiera stora program, säger Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten Hans Lindblad till Affärsvärlden.

Varningen kommer samtidigt som förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för 2028–2034 går in i ett avgörande skede.

Revisionsrättens ordförande Tony Murphy säger till Irish Times att det finns en oroande tendens att se de gemensamma lånen som virtuella pengar.

Det är verkliga skulder som medlemsländerna till slut måste betala, och att rulla dem vidare skjuter bara problemet framåt. Återbetalningarna väntas ta omkring åtta procent av den föreslagna långtidsbudgeten.

EU:s fördrag bygger på att budgeten ska vara i balans, och unionen lånade länge inte för att finansiera utgifter. När återhämtningsfonden NextGenerationEU sjösattes sommaren 2020 beskrevs den därför som en tillfällig och exceptionell åtgärd för att hantera pandemin.

Sverige hörde då till de så kallade sparsamma länderna, tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark, som ville att stödet skulle ges som lån snarare än bidrag. Kompromissen blev ändå en fond där en stor del delades ut som bidrag som EU gemensamt ska betala tillbaka fram till 2058.

Sedan dess har den gemensamma upplåningen fortsatt. I februari i år beslutades exempelvis ett nytt lån på upp till 90 miljarder euro till Ukraina, finansierat via EU-budgetens marginaler, enligt kommissionens egen prognos.

Från 2028 föreslår kommissionen att 24 miljarder euro om året avsätts för räntor och amorteringar på coronafondens bidragsdel, sammanlagt 168 miljarder euro under budgetperioden. För att klara det och samtidigt öka budgeten till nästan 2 000 miljarder euro vill kommissionen ha fem nya egna inkomstkällor till EU.

Enligt kommissionens förslag ska en del av intäkterna från utsläppshandeln och den nya koldioxidtullen CBAM gå direkt till Bryssel. Till det kommer en avgift på elektronikavfall, en andel av tobaksskatten och en årlig avgift, CORE, från alla företag som säljer i EU och omsätter minst 100 miljoner euro. Tillsammans väntas de ge omkring 44 miljarder euro om året.

Utan nya inkomster måste skulden betalas med högre avgifter från medlemsländerna eller nedskärningar i EU:s program. Därför ska taket för vad EU får ta ut av medlemsländerna höjas till 1,75 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst.

Kommissionen försvarar upplåningen. Coronafonden spelade enligt kommissionen en avgörande roll för ett gemensamt svar på krisen, EU kommer alltid att betala tillbaka och unionen är i dag den femte största emittenten på Europas kapitalmarknad. Revisionsrätten drar inte heller slutsatsen att EU har problem med betalningsförmågan, men varnar för takten i skuldökningen, rapporterar Euronews.