Sverige är en av de stora nettobetalarna i EU – som betalar in mer än de får tillbaka av EU. Och Ulf Kristersson är mycket kritisk till ett irländskt budgetutkast som presenterats inför mötet, där den svenska EU-avgiften skulle öka ”med flera miljarder”, enligt Ulf Kristersson.

– Sverige är ingen bankomat åt EU, säger han.

EU:s ordförandeskap siktar på att ha en färdig budgetuppgörelse före årsskiftet, så att implementeringsbeslut kan fattas 2027 – i god tid inför det att budgeten ska börja användas 2028.

– Det kommer inte vara tidsbrist som gör att Sverige ger sig på den här punkten. Vi måste nu vara strama, säger han.

– En budget som börjar gälla 2028 bör ju ha beslutats före 2028. Men återigen, Sverige kan inte ha bråttom för att nå en kompromiss om vi inte tycker att den är bra. Självklart inte, tillägger han.

Det faktum att en rad stora EU-länder – däribland Frankrike – står inför val 2027 där euroskeptiska partier ligger bra till i opinionen är inget som gör det extra viktigt att bli klar med budgetprocessen snabbt.

– Det är val i Europa hela tiden. Vi (Sverige) har just haft val. Det kommer att vara ett stort antal val också 2027 och sedan 2028. De argumenten tycker inte jag håller, säger Kristersson.

– Det här är också ett sätt för dem som vill expandera budgeten och ta mer pengar från oss som redan är nettobidragsgivare – att vi ska ha bråttom, tillägger statsministern.

På motsatt sida i budgetstriden står framför allt länder som Polen, Italien och Spanien, som ingår i en grupp på totalt 17 länder som kallar sig ”sammanhållningens vänner”.

– Tydligt otillräckligt. Det här är inte acceptabelt för den spanska regeringen, fastslår Spaniens premiärminister Pedro Sánchez på väg in till mötet.

Han vill ha en ”ambitiös” budget, inte bara för traditionella ämnen som jordbruks- och regionalpolitik utan även för att hantera migrationen.

– Vi kan inte acceptera en betydande nedskärning på alla områden som handlar om samarbete med ursprungs- och transitländer, säger Sánchez om behovet av pengar till att hantera migrationsflöden.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz är ändå hoppfull om en uppgörelse redan i år – även om det innebär att det avslutande toppmötet i december kan bli extra långt.

– Vi får nog packa med ett antal fler skjortor än vanligt, säger Merz i Bryssel.

En lång rad frågor ska avhandlas under veckans EU-toppmöte i Bryssel.

Torsdagsdelen inleddes vid 11-tiden med samtal om konkurrenskraft, stigande energipriser och globala makroekonomiska obalanser – vilket i praktiken innebär EU:s handelsrelation till Kina. Därefter diskuteras långtidsbudgeten för år 2028-34 innan kvällens sista ämne är läget på utvidgningssidan och vilka reformer som kommer att krävas för det.

Under fredagen talas Ukraina, med president Volodymyr Zelenskyj som inbjuden gäst. Därefter följer samtal om försvar och säkerhet, läget i Mellanöstern och migration.

Toppmötet beräknas ta slut efter lunch på fredagen.