Det plötsliga inflödet av tiotusentals migranter och flyktingar in i den spanska enklaven Ceuta i slutet av juli har fått en lång rad EU-länder att kräva hårdare tag.

EU-kommissionen har också reagerat med löften om nya regler att ta till vid liknande inflöden framöver.

Danmarks utlännings- och integrationsminister Morten Bødskov (S) är nöjd med utvecklingen.

– Vad vi såg i Ceuta visar de utmaningar vi står inför i Europa. För många illegala skapar för många problem i våra samhällen. Vi måste hitta mer effektiva sätt att få ut dem ur Europa snabbare, säger han på väg in till ett möte med EU-ländernas inrikes- och justitieministrar i Luxemburg på torsdagen.

Passande nog är det just vid det här mötet som ny lagstiftning spikas för att möjliggöra skapandet av så kallade ”återvändandehubbar” utanför EU, där man kan samla upp personer som fått utvisningsbeslut, men av olika anledningar inte har kunnat skickas tillbaka till sina hemländer.

Danmark förbereder sig redan i en grupp tillsammans med Tyskland, Österrike, Nederländerna och Grekland för att få igång en första ”hubb” redan under 2027.

Länder som Rwanda, Uganda och Uzbekistan har nämnts som potentiella värdar. Ingen av de inblandade vill dock ännu officiellt säga några namn.

Sverige säger sig stötta planerna, men deltar ännu inte officiellt. Migrationsminister Johan Forssell (M) varnar dessutom sina kollegor för att tro att hubbarna löser allt. Enskilda EU-länder måste också agera på egen hand, manar han.

– Vi har lyckats bättre med återvändande än egentligen alla andra länder, utan återvändandehubbar, och det är ju för att vi har tagit tag i vår egen lagstiftning, gett polis och migrationsverk nya verktyg och skärpt reglerna, säger Forssell på väg in till mötet i Luxemburg.

– Så gärna återvändandehubbar, gärna mer EU-samarbete. Men det kan inte ersätta att göra hemläxan på hemmaplan.

EU-kommissionen lade i tisdags fram en fempunktsplan för att ”förhindra, förutse och svara på plötsliga illegala massankomster”, liknande det som skedde i spanska Ceuta i juli då upp mot 80 000 personer ankom inom några dygn.

I planen ingår bland annat löften om ett nytt nödramverk, som väntas innehålla möjlighet att bortse från asylrätten om inflödet anses ”instrumentaliserat” av främmande makt.

Gränsmyndigheten Frontex föreslås också få utökat mandat till övervakning via sociala medier.

Formella förslag väntas bli framlagda av EU-kommissionen den 28 oktober.