TECH

En illustration av hur den nya konstellationen ska se ut. SpaceRISE

Iris 2 är en ny satellitkonstellation för säker kommunikation – kontrollerad av europeiska bolag. Nu tar EU:s svar på Starlink ett steg närmare uppskjutning. 

2024 kom beskedet EU-kommissionen, Esa och industrikonsortiet Spacerise ska utveckla och skjuta upp ett nytt satellitsystem, Iris 2.  

Bakgrunden är att EU vill bryta beroende med USA-baserade satelittjänster som Starlink.  

Nu har Spacerise och EU-kommissionen skrivit under ett så kallat genomförandeavtal för Iris 2. Det är en bredare överenskommelse som reglerar hur projektet ska utföras.  

I avtalet står det att konstellationen ska utökas till 348 satelliter från 290 som ursprungligen planerades. Av dessa ska 330 ligga i låg omloppsbana, medan resterade arton befinner sig i medelhög omloppsbana. Det kan jämföras med Starlink, vars konstellation består av omkring 9 400 satelliter. 

Kostnaderna har dock stigit rejält. Tidigare angavs det att projektet skulle ha en prislapp på över 120 miljarder kronor. På grund av kostnadsökningar har den summan nu räknats upp till 15,6 miljarder euro – motsvarande nästan 172 miljarder kronor.   

EU:s satellitnätverket ska kompletteras med markbaserad infrastruktur. Målet är att bygga upp en krypterad kommunikationstjänst som är helt kontrollerad av europeiska aktörer. Tekniken ska kunna brukas av exempelvis statliga myndigheter, räddningstjänst och annan samhällsviktig verksamhet.  

Det ska också kunna ge höghastighetsinternet till privata företag och europeiska medborgare, exempelvis på platser där annan uppkoppling saknas. 

EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius. Arkivbild. Johan Carlberg/SvD/TT

Övervakning och andra militära applikationer nämns också som strategiskt viktiga användningsområden. 66 satelliter i konstellationen ska därför reserveras åt försvar, säkerhet och samhällsskydd. 

– I dag tar vi ett avgörande steg framåt för Europas säkerhet och digitala suveränitet. Denna förstärkta konstellation, som snabbare kan tas i bruk, kommer att ge våra medlemsstater den motståndskraftiga uppkoppling de behöver nu och i framtida kriser, säger Andrius Kubilius, EU:s försvarskomissionär, i ett pressmeddelande. 

Den första satelliten ska skjutas upp 2029. Nätverket ska sedan kunna tas i bruk året efter, 2030, om allt går enligt plan.  

Uppskjutningarna ska enligt Esa göras med europeiska raketer, men vilka som avses att användas är ännu inte klarlagt.