Från och med den 1 juli blev psykiskt våld olagligt i Sverige. Den nya lagen tar sikte på handlingar som var för sig inte alltid är brottsliga, men som tillsammans kan bilda ett mönster där en person steg för steg bryts ned. 

Det kan till exempel handla om förödmjukelser, nedsättande kommentarer, återkommande anklagelser, kontroll, övervakning eller isolering. Sådana beteenden har länge varit svåra att hantera i rättssystemet, trots att de kan få allvarliga konsekvenser för den som utsätts. 

– Att psykiskt våld nu tydligare erkänns i lag är ett viktigt steg för att stärka skyddet för brottsoffer, säger Ylva Sperling, generalsekreterare för Brottsofferjouren Sverige. 

Lagen är särskilt viktig vid våld i nära relationer, men kan också användas i andra situationer där någon systematiskt bryter ned en annan person. Det kan till exempel vara i skolan, på en arbetsplats, inom en idrottsförening eller i ett bostadssammanhang. 

Brottsofferjouren Sverige välkomnade lagförslaget i sitt remissvar, men betonade samtidigt att det behövs tydlig vägledning för hur lagen ska användas. 

– Det behöver klargöras hur den nya bestämmelsen ska förhålla sig till andra brott, som grov fridskränkning, barnfridsbrott och olaga förföljelse. Tydliga gränsdragningar är viktiga för rättssäkerheten, säger Monica Ekström, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige. 

Hon lyfter också behovet av stöd till polis, åklagare och domstolar i det praktiska arbetet. 

– För att lagen ska göra verklig skillnad krävs vägledning om hur psykiskt våld ska utredas och bevisas. Vi ser också att ekonomiskt våld behöver uppmärksammas mer, så att hela den utsatthet som brottsoffer kan leva med tas på allvar.